Nu har vi varit universitet i snart två månader och just nu funderar jag mycket på hur vi vill profilera oss. Enligt Strategi 2022 är Malmö universitet ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft. Vi verkar även för en hållbar och mer jämlik värld och medverkar till att bildning och livslångt lärande blir ett självklart inslag i hela samhället. Hur långt har vi då kommit med vår profilering och varför är det viktigt för ett lärosäte att profilera sig?
Den pågående nationella Styr- och resursutredningen (Strut) föreslår en mer långsiktig, sammanhållen och lärosätesspecifik styrning som kan bidra till ett högskolelandskap där olika lärosäten ges möjlighet att utveckla sina speciella styrkor, utöver sitt generella uppdrag.
Det känns mycket positivt att universitetens akademiska frihet och integritet ska stärkas och att den politiska ledningen ska ha tillit till att vi väljer vår profilering och tar vårt samhällsansvar.
Detta resonemang är helt i linje med Malmö universitets syn på vikten av att stärka de akademiska värdena i en värld där populism och polarisering breder ut sig.
Men, går det då att profilera forskningen och samtidigt värna forskningens frihet och integritet?
Ja, det går nog om vi värnar den ”organiska” utvecklingen av styrkeområden inom forskningen som har sitt ursprung i forskarnas nyfikenhet och intressen av att utforska olika problem, gåtor och forskningsfrågor. Vid Malmö universitet föds ofta forskningsfrågorna i samverkan och samskapande mellan olika forskare, medborgare, praktiker och sektorer. På detta sätt väcks forskningsfrågor som är både originella och samhällsrelevanta.
Vi strävar inte efter att vara ett excellent universitet i världsklass, världsrankingar är inte viktigt för oss. Vi vill snarare vara det ”nya urbana flaggskeppsuniversitet” som är ett samhällsengagerat, handlingskraftigt, relevant och samverkande universitet.
Vi vill öka vår relevans som bidrar med liv och mening i samhället, både lokalt och globalt. Forskningsproduktiviteten ignoreras inte, men är inte det viktigaste utan ses mer som ett medel för att uppnå vår vision om att bidra till ett hållbart och mer jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft.
Det är mycket positivt som händer just nu. Jag hoppas att Strut-utredningen ska leda till en ökad akademisk frihet att profilera våra olika typer av lärosäten. Enligt min mening så har Malmö universitet mycket goda möjligheter att vara just ett växthus för originell forskning med hög samhällsrelevans. Det blir spännande att se vilka fyra forskarkonstellationer vid Malmö universitet som får basfinansiering för att bygga upp ett forskningsprogram under de kommande fem åren.
För någon vecka sedan kom det in tolv spännande ansökningar om basfinansiering av nya forskningsprogram. Rubrikerna visar på den rika mångfald av forskningsinriktningar som finns vid Malmö universitet, som på sikt ska bidra till en ”organisk utveckling” av vår forskningsprofil. Flera av ansökningarna bygger vidare på de flervetenskapliga forskarnätverk som initierades under 2017.
Framtiden ser ljus ut. Nu går vi vidare mot högre mål för forskningen, vilket även kommer att berika våra utbildningar.
