I förra veckan överlämnade jag mitt betänkande ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som avslut på ett års utredning om hur samverkan kring praktiknära forskning mellan skolhuvudmän och lärosäten med lärar- och förskollärarutbildning stärker lärande på vetenskaplig grund i såväl skolväsendet som på lärosätena. Betänkandet har tagits emot väl, vilket jag ser som ett tecken på att det finns en vilja att förbättra svensk skola med hjälp av praktiknära forskning.
Det har varit otroligt givande och lärorikt att tillsammans med utredningssekreteraren Ingrid Edmar fått möjlighet att ta fram en nulägesbild över hur denna samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten bedrivs i hela landet. Glädjande kan vi konstatera att det finns ett stort intresse för samverkan kring praktiknära forskning hos många skolhuvudmän.
I dag går drygt två miljoner barn i skolan och utifrån många forskningsresultat ger utbildning den bästa förutsättningen för att individen själv ska kunna välja att leva ett långt, hälsosamt och gott liv. Vikten av att beforska lärandet står därför rätt självklart i paritet med den långt mer utvecklade kliniska forskningen, vilket dock inte återspeglas i omfattningen av forskningsfinansieringen till området. Utredningen gör ett medskick till den pågående Styr- och resursutredningen och en rekommendation till regeringen att säkerställa att lärosätena tilldelas medel för forskning som står i proportion till lärar- och förskollärarutbildningarnas volym.
Den 1 juli 2011 togs beslut om att även i skollagen införa att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att detta nu är lagstadgat för hela det svenska utbildningssystemet – från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning. Samtidigt som denna lagreglering infördes togs också beslut om samtliga lärarexamina. Sju år senare kan vi konstatera att examensbeskrivningarna behöver ses över för att motsvara de nya krav som lagregleringen av skolverksamheten medförde. Det framgår att den vetenskapliga kompetensen behöver stärkas i utbildningarna, och särskilt lyfts vikten av att forskningsintegrera den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Skolforskningsinstitutet har en viktig funktion och behöver resurser för att skynda på arbetet med att ta fram systematiska kunskapsöversikter av forskning om lärandet i skolan och samtidigt även identifiera kunskapsluckor som bör kunna ligga till grund för tilldelning av forskningsmedel. Utredningen ser också att Skolforskningsinstitutet får i uppdrag att ta fram och driva en nationell webbplats till stöd för lärarnas och skolledarnas medverkan i praktiknära forskning och för att underlätta kontakt mellan skolan och lärosätena.
Regeringen rekommenderas att överväga en strategisk satsning på behovsmotiverad forskning som inkluderar praktiknära forskning i kommande forskningspolitiska proposition och att verka för att praktiknära forskning ska ingå i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation.
Från de få vetenskapliga artiklar som undersöker systematiskt kontinuerligt förbättringsarbete i klassrummen och dess effekter i utbildningssystem är konklusionen entydig – det krävs stark politisk och organisatorisk vilja, idérikedom och genomförandekraft för att förbättringsarbete inom skolsystemet och utbildningssystemet ska ge positiva och märkbara effekter över tid. Under de kommande fyra åren följer vi med stort intresse försöksverksamheten kring praktiknära forskning där i princip alla lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar deltar.
Nu finns det också ett politiskt stöd och en stark vilja i såväl skolväsendet som på lärosätena att i samverkan kring praktikutvecklande forskning hitta systematik i att förbättra lärande i hela vårt utbildningssystem – det våras för improvement science – förbättringsvetenskapen!
