Efter en extremt het sommar har klimatfrågan verkligen kommit upp på den politiska dagordningen. Naturvetenskaplig och teknisk bildning är avgörande för att vi alla ska hjälpas åt att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna. Det pågående IOSTE-symposiet på Malmö universitet är ett viktigt forum för att stimulera utbildning och lärande.
International Organization for Science and Technology Education (IOSTE) är en global samarbetsorganisation kring kunskapsutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik. Vartannat år hålls en konferens med deltagare från hela världen. Årets konferens i Malmö är resultatet av ett samarbete mellan Malmö universitet och Stockholms universitet. Programmet rymmer bland annat fyra storföreläsningar av internationellt erkända forskare och cirka 180 seminarier med forskning inom området.
IOSTE nöjer sig inte med att enbart stimulera utbildning och lärande inom naturvetenskap och teknik, utan verkar dessutom för att vetenskapen inom dessa områden tillämpas med fredliga och etiskt försvarbara avsikter för mänsklighetens bästa. Organisationen är officiellt erkänd av UNESCO och har idag ett 80-tal medlemsländer. IOSTE har ett kritiskt och aktivt förhållningssätt till kunskapsbildning och demokratiska processer, vilket gör att konferensen ligger väl i linje med vårt universitets arbete med att verka för medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditioner om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet.
Många av våra stora framtidsfrågor, som klimatförändringarna, berör yngre och kommande generationer och betydande bidrag vid konferensen kommer från forskare och lärare aktiva inom lärarutbildning. Steve Alsop, professor vid York University i Kanada, diskuterade i sin föreläsning olika perspektiv kring hur vi stimulerar unga människors kunskaper inom naturvetenskap och teknik. Forskningen har länge fokuserat på att stimulera elevers intresse eller engagemang för dessa ämnen. Alsop menar att det är minst lika viktigt att lärandet bygger på känslor och upplevelser, så som upplevelser av naturen eller tekniska lösningar.
Han illustrerade detta med hjälp av filmer om så kallade hjuldjur – mikroskopiska, flercelliga organismer – som väckte känslor och blev en stark upplevelse också för oss i publiken. Jag vågar påstå att upplevelsen av och kärleken till det man studerar är något som kan bekräftas av både förskolebarn och nobelpristagare.
I våra ansträngningar att sprida och dela kunskap är det viktigt att ge alla chansen att delta i kunskapsbildningen. Att på förhand förutsätta att till exempel flickor respektive pojkar eller elever i olika åldrar är mer eller mindre intresserade av naturvetenskap och teknik, blir ett hinder för likvärdig utbildning. Om vi kan närma oss vetenskaplig kunskap med både förnuft och känsla kommer vi att nå mycket längre.
