Just nu talas det mycket om stora komplexa samhällsfrågor som klimathot, ett ökande utanförskap och ojämlik hälsa. Som nyblivet universitet har vi en unik möjlighet att vidareutveckla Malmö universitets innovationsstruktur. Vi ska ta chansen och se till att vårt innovationsarbete ligger i framkant när det gäller social innovation.
Världen har enats om Agenda 2030 med de 17 hållbarhetsmålen och många av oss funderar på vad vi kan göra i vår vardag för att dra vårt strå stacken – skippa bilen och börja cykla, äta mindre kött, sy om kläderna vi tänkte slänga eller bära med sig en tygpåse istället för att köpa en plastpåse i affären.
Det är viktigt att Malmö universitet bidrar med sina kunskapstillgångar och ser till att göra avtryck nationellt och internationellt så att vi kan bygga ett hållbart och mer jämlikt samhälle. Social innovation är en viktig pusselbit för att nå dit.
Vad karaktäriserar egentligen en social innovation? Enligt EU-kommissionens definition handlar det om idéer som möter sociala behov, bygger sociala relationer och skapar nya samarbeten. Sociala innovationer kan vara alltifrån produkter och tjänster till nya modeller som möter behov som inte tidigare har tillgodosetts.
Social innovation är inget nytt fenomen. Under olika perioder har sociala behov uppstått som ofta fått sin lösning genom gräsrotsinitiativ. Exempel från förr är dagis, barn-och mödravårdscentraler och bibliotek. Nyare exempel är initiativ som Missing People, urban odling och Wikipedia.
Alla de här sakerna har gett oss nya svar på sociala utmaningar där det offentliga systemet inte har erbjudit en lösning och är alla exempel på initiativ från civilsamhället. Exemplen från tidigt 1900-tal är nu en självklar del av vårt välfärdssamhälle. I framtiden är vår välfärdsmodell kanske inte lika självklar och därför har social innovation fått alltmer uppmärksamhet.
Lars Hulgaard, professor vid Roskilde universitet i Danmark, beskriver hur de sociala innovationerna kan bidra till våra samhällen på ett tankeväckande sätt.
”Den svenska välfärdsmodellen var ett slags mall för det som vi i de andra nordiska länderna brukar kalla för den nordiska välfärdsmodellen. Det är min uppfattning att just denna välfärdsmodell är det viktigaste nordiska bidraget till social innovation globalt sett under 1900-talet. Nu, när många anser att det är en modell som kört fast, är det avgörande att förstå hur social innovation kan bidra till att skapa samhällsstrukturer som kan vidmakthålla och utveckla den omfördelande, inkluderande och även folkbildande målsättning som var så central i folkhemmet.”
Lars Hulgaard, professor vid Roskilde universitet
Citatet kommer från boken 100 sociala innovationer – som kan förändra Sverige, som getts ut av Mötesplats för social innovation (MSI). Redan 2010 grundade Malmö universitet MSI, som i dag är en erkänd nationell kunskapsnod för social innovation och socialt entreprenörskap.
Som nyblivet universitet är det viktigt att vi fortsätter utveckla denna och andra plattformar för social innovation. Drivhuset Malmö är en annan mötesplats som hjälper våra studenter att utveckla sina idéer och bli entreprenörer. Mer än 60 procent av idéerna från våra studenter handlar om just sociala innovationer. Ofta har studenterna också tänkt på hållbarhetsmålen när de utvecklat sin idé.
Forskare vid Fakulteten för hälsa och samhälle arbetar just nu med ett hälsofrämjande projekt inom social innovation i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Här handlar det om att med utgångspunkt i medborgarnas behov arbeta för att öka hälsan. Det ska bli intressant att följa detta viktiga projekt framöver.
