Forskning är som bäst när den slår hål på förlegade föreställningar

I förra veckan presenterades ny forskning som visar att bostadssituationen i Sverige har blivit allt mer ohållbar för människor med låga inkomster. Martin Granders avhandling For the benefit of everyone? pekar på att kommunerna inte alltid lever upp till allmännyttans roll att erbjuda goda bostäder för alla. Avhandlingen ger en fördjupande bild av de förändringar som har skett på bostadsmarknaden när det gäller allmännyttan. Som en av tre handledare har jag följt arbetet på nära håll och det känns bra att slutresultatet har väckt stort samhällsintresse.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vi som forskar tar fram relevant kunskap som kan bidra till samhällsdebatten. Martin Grander väcker med sin avhandling frågor om var människor ska bo om allmännyttan inte är tillgänglig för dem som har det sämre ställt.

I en debattartikel i Sydsvenskan skriver han att tillgängligheten hänger ihop med att de allmännyttiga kommunala bolagen tolkar sitt uppdrag om att erbjuda goda bostäder för alla på olika sätt. Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (Sabo), uppmanar i en replik Sveriges kommuner att utnyttja det verktyg som allmännyttan utgör.

Ofta är det politiska avvägningar som är avgörande för hur de allmännyttiga bolagen lyckas med sitt uppdrag att erbjuda bostäder åt alla kundgrupper. Det här är relevant kunskap när vi fortsätter diskutera nyttan med allmännyttan. Vi kan inte förutsätta att allmännyttan tillgodoser allas behov av bostad. I själva verket visar forskningen att de lokala variationerna är stora.

Samhällsforskning kring aktuella frågor måste våga slå hål på förlegade föreställningar som slentrianmässigt upprepas i det offentliga samtalet. Ett aktuellt exempel på detta är diskussionen om flyttkedjor, där det ofta hävdas att rörlighet på bostadsmarknaden frigör billiga bostäder och sänker trösklarna på bostadsmarknaden för resurssvaga hushåll. Men den bostadssociala forskning som vi bedriver vid Malmö universitet pekar i en helt annan riktning.

Vi har precis färdigställt en kunskapsöversikt i frågan och denna systematiska genomgång ger inget stöd för att flyttkedjor kan lösa bostadsbristen och garantera att bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Argumentet för flyttkedjor är att de gynnar unga, nyinflyttade och andra som behöver etablera sig med eget boende. Vår kunskapsöversikt visar i stället att socioekonomiskt svaga grupper sällan eller aldrig deltar i flyttkedjor som initieras i samband med att nya bostäder byggs. Exemplet visar att vi som medborgare måste ha en öppen men kritisk hållning till omhuldade föreställningar i samhällsdebatten.