Kategorier
Forskning Hållbarhet Internationalisering

Vi måste visa att vi menar allvar med akademisk frihet och vara en kritisk röst

Runt om i världen pågår allvarliga ingrepp för att begränsa akademisk frihet och kritiska förhållningssätt. Se bara vad som händer i Turkiet, Polen och Ungern. Vi får akta oss för att vagga in oss i en ”tryggism” vid svenska lärosäten där vi blir slätstrukna och politiskt korrekta. Tvärtom lever vi i en tid då det är viktigare än någonsin att värna akademins normer internt, ute i samhällsdebatten och internationellt.

Under det senaste året har en gnagande känsla vuxit allt starkare inom mig. Det känns än mer angeläget att öppet och aktivt stå upp för värden om akademisk frihet och integritet som lyfts i Malmö universitets strategiska plan. Det är genom ditt och mitt agerande i vardagen som dessa formuleringar fylls med konkret mening och värde.

Det är lätt att vi i en tid av politisk och samhällelig osäkerhet drar oss  tillbaka till seminarierum och lektionssalar och förfasar oss över sakers oroväckande tillstånd. I en tid av ifrågasättanden av fakta och kunskaper måste vi hävda akademins inbyggda normsystem och värden av fritt tänkande och kritiska förhållningssätt, varhelst de hotas.

En kinesisk kollega förhörde sig försiktigt för en tid sedan om möjligheten att flytta till Norden för att kunna fortsätta forska. Att vara socialpolitisk forskare och kritiskt och oberoende forska om känsliga sociala frågor tycks allt svårare i världens snart mäktigaste land.

Jag tänker också på situationen i Turkiet och våra akademiska kollegor där. EU har skarpt kritiserat Turkiet för att de turkiska myndigheterna gripit akademiker, människorättsaktivister och journalister. De gripna anklagas för att ha deltagit i en regimkritisk demonstration. Bland de gripna finns prominenta akademiker. Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Högskolan i Jönköping, har med några kollegor gjort en unik intervjustudie med avskedade eller hotade akademiker i Turkiet.

Det går inte heller att värja sig mot vad som tycks växa i många europeiska länder. I exempelvis Ungern och Polen frodas högerpopulism, nationalism och främlingsfientliga stämningar. I Ungern leder regeringens kulturkrig till stängda universitet och förbjudna genusstudier, kan man nyligen läsa i en artikel i Dagens Nyheter. Udden är tydligt riktad mot den akademiska friheten, vilket också hotar akademins ställning som oberoende samhällskraft. Se även ett Dokument Utifrån om Polen som nyligen sänts på SvT. Det visar hur det regerande partiet Lag och rättvisa (PiS) använder förutom religionen också starka nationalistiska och anti-västliga stämningar i sin retorik. Detta är vårt grannland på andra sidan Östersjön.

Ett intressant inlägg om ”tryggismen” på de svenska lärosätena kunde vi läsa i förra veckan i SvD. Anna Victoria Hallberg, litteraturvetare vid Södertörns högskola, lyfter med rätta fram den slätstrukenhet och pk-anda som kan märkas på våra lärosäten. Sensmoralen är att vi alla har ett ansvar för att värna och utveckla akademins normsystem både internt inom lärosätena som ute i samhällsdebatten. Jag känner mig träffad och manad. Gör du det också?

Av Tapio Salonen

Tapio Salonen är professor i socialt arbete och vicerektor vid Malmö universitet. Hans forskning rör välfärdsfrågor i vid mening, däribland utsattas försörjningsvillkor, marginalisering, sociala interventioner och demokratifrågor. Han har varit forskningsledare för mångvetenskapliga forskargrupper och lett ett flertal forskningsprojekt på nationell och internationell nivå och varit återkommande anlitad i statliga utredningar och kommittéer.

Ett svar på ”Vi måste visa att vi menar allvar med akademisk frihet och vara en kritisk röst”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *