För en vecka sedan invigde Lärosäten Syd ett nytt kontor i Bryssel. Det nya kontoret är ett unikt initiativ eftersom det är första gången som svenska lärosäten etablerar ett gemensamt kontor här. Vi tror att vi med vår närvaro kan påverka viktiga policyprocesser och skapa nya samarbeten.
Invigningen av Lärosäten Syds nya kontor i Bryssel samlade omkring 100 seminariedeltagare från framför allt EU:s institutioner och olika universitet. Flera forsknings- och innovationsaktörer ville också ta del av Lärosäten Syds presentation om frågor som rör högre utbildning och forskning med fokus på internationalisering och de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030.
Vårt nya Brysselkontor är en gemensam resurs för att stärka lärosätenas profil på EU-nivå, påverka policyprocesser och bygga tätare samarbeten. Ett övergripande mål är att öka lärosätenas deltagande i EU:s ramprogram. Rickard Eksten, vår nya medarbetare i Bryssel, hade tillsammans med Lärosäten Syds vicerektorer för internationalisering och lärosätenas EU-handläggare, förberett ett intressant program där bland annat regionalt samarbete diskuterades.
Själv berättade jag om hur våra lärosäten genom vår forskningsbaserade kunskap kan bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås. Jag ser de sex lärosätena som en bukett där vi alla har olika profiler. Tillsammans kan vi bidra med kunskap för samhällsförändring på ett avgörande sätt.
De olika lärosätena fokuserar på olika hållbarhetsdimensioner. Malmö universitet är inriktat på social och kulturell hållbarhet medan Sveriges Lantbruksuniversitet ställer ekologisk hållbarhet i centrum. Lunds universitet, som är ett brett lärosäte, har ett fokus på ekonomisk hållbarhet vid sidan av de två övriga dimensionerna. Högskolan i Kristianstad, Blekinge Tekniska högskola och Högskolan i Halmstad har tydliga regionala profiler. Det vi har gemensamt inom vårt nätverk är att vi delar ett engagemang för flera av de 17 globala hållbarhetsmålen, såsom mål tre om god hälsa, mål fyra om bra utbildning för alla, mål nummer fem om jämställdhet och mål nummer elva om hållbara städer. Inom dessa områden har vi redan ett bra samarbete.
Den livliga paneldebatten leddes av Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet, och fokuserade på EU:s nästa stora ramprogram inom forskning och innovation. Vikten av att lyfta fram utbildningen och dess kopplingar till forskning och innovation inom Erasmus+ togs också upp. Malmö universitets vicerektor Cecilia Christersson lyfte särskilt fram breddat deltagande, utmaningsbaserat lärande och internationalisering inom utbildning. Många seminariedeltagare visade ett stort intresse för dessa profilfrågor, liksom för flervetenskaplighet och vårt arbete inom social innovation.
Jag blev varm i hjärtat när jag insåg att Malmö universitets samhällsengagemang ligger helt rätt i tiden och att det finns ett stort intresse av att följa den fortsatta utvecklingen av vår gränsöverskridande utbildning och forskning. Här handlar det framför allt om att vi i vår flervetenskapliga forskning och utbildning tar oss an komplexa samhällsfrågor.
Det som är allra viktigast är att vi nu har fått möjlighet att visa upp vårt nätverk av lärosäten som har som ambition att samarbeta med varandra istället för att konkurrera. Att vi nu har intagit Bryssel tillsammans är unikt.
