Kategorier
Forskning Hållbarhet

Gör polisutbildningen till en högskoleutbildning!

Den 21 januari startar polisutbildningen vid Malmö universitet. Omkring 100 polisstudenter börjar sina studier för att på sikt bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men det är dags att göra polisutbildningen till en regelrätt högskoleutbildning, där man kan återvända till lärosätet för vidareutbildning. Det skulle ge framtidens poliser bättre förutsättningar att bekämpa en alltmer komplex brottslighet.

I ett debattinlägg i Sydsvenskan nyligen beskriver vi – Caroline Mellgren, föreståndare för polisutbildningen vid Malmö universitet, och jag – den komplexa verklighet som möter våra polisstudenter. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, 2018, visar att 42 procent av befolkningen uppger att de oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är alltså ett viktigt samhällsuppdrag som Malmö universitet har fått.

Det tar två och ett halvt år att utbilda sig till polis och en del kritiserar utbildningen för att vara för lång. Det är dock mycket som ska hinnas med för att rusta våra studenter för att klara av att möta olika grupper av människor i samhället, och fatta väl avvägda beslut utifrån en rad förhållningssätt och kunskapsområden. I utbildningen ingår även sex månaders aspirantanställning inom Polismyndigheten.

I ett tidigare blogginlägg har jag hänvisat till den senaste Polisutbildningsutredningens betänkande Polis i framtiden SOU 2016:39. Det är den senaste i raden av utredningar som föreslår att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Idag bedrivs utbildningen på uppdrag av Polismyndigheten och ingår därmed inte fullt ut i  kvalitetssäkring och forskningsanknytning som präglar våra andra utbildningar på universitetet.

Betänkandet har lagts i malpåse, trots att frågorna är högaktuella i politiken, men det har några viktiga poänger, som vi försöker förverkliga med en ny polisutbildning på Malmö universitet:

I betänkandets kapitel 7 fastslås att ”En högskoleutbildning kommer att medföra en polisutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och utbildningen kommer att ha en stark koppling till forskning”. Den blivande polisen ska utveckla en förmåga att göra självständiga bedömningar i olika situationer. En student som har en kritisk och reflekterande förmåga i sin yrkespraktik klarar uppdraget bättre. Vi vill utnyttja att Malmö universitet har en stark forskningsmiljö inom bland annat kriminologi. Vi vill även utveckla forskning inom polisiärt arbete. På så sätt kan vi bidra till en bättre polisutbildning och polisprofession.

Vidare betonas att en högskoleutbildning kvalitetsgranskas regelbundet. I betänkandet påpekas också att förutsättningarna ökar att nå bredare grupper av presumtiva studenter. Vid Malmö universitet ser vi som självklart att arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande. Vi kommer att arbeta för att locka fler sökande med utländsk bakgrund och fler kvinnor till polisutbildningen. För att polisen ska kunna möta alla invånare måste det också spegla Sveriges befolkning. Utbildningen ska ge studenterna kunskap att möta människor med olika bakgrund och erfarenhet.

En annan aspekt av detta är det stora antalet berättelser om framför allt sexuellt ofredande inom polisen i samband med #metoo-rörelsen i december 2017. Uppropet #nödvärn visar hur viktigt det är att öka kompetensen om sexuella trakasserier så att våra nya poliser kan bidra till en attraktiv arbetsmiljö med nolltolerans för den typen av beteenden. Vi har därför satsat på att aktivt arbeta med genus- och bemötandefrågor i utbildningen.

En polisutbildning som bygger på vetenskaplig grund påverkas även av internationell forskning om polisiärt arbete och samhällsutveckling. Vi kan konstatera att polisutbildningen är en högskoleutbildning i våra nordiska grannländer. I Norge leder utbildningen till en kandidatexamen sedan 1992. Under 2000-talet har Danmark och Finland följt samma spår.

Ett viktigt kännetecken för Malmö universitet är att förse Sverige med samhällsbärande professioner. Här utbildas exempelvis lärare, sjuksköterskor, socionomer och snart även poliser. Vi kan göra mycket för att våra polisstudenter ska bli kvalificerade för yrket. På sikt vill vi ge studenterna möjlighet att läsa vidare hos oss upp till kandidatnivå i ett första steg.  Det skulle ge studenterna möjlighet att återvända till universiteten för en master- och forskarutbildning. Vi tror att det skulle ge framtidens poliser ännu bättre förutsättningar att möta den alltmer komplexa brottsligheten och de ökande kraven på polisverksamheten.

Per Hillbur

Av Per Hillbur

Per Hillbur är biträdande professor i miljövetenskap och docent i kulturgeografi.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *