Våra kvinnliga forskare måste synas och höras på debattsidorna så att andra ämnesområden och nya perspektiv lyfts fram i samhällsdebatten. En viktig rapport pekar på kvinnliga forskares osynlighet på DN-debatt och särskilt från de unga lärosätena. Jag vill därför initiera ett strategiskt arbete för att öka debattinslagen från Malmö universitets kvinnliga forskare!
Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson uppmanar på DN-debatt, 20.1., att det är dags för kvinnliga forskare vid de yngre lärosätena att ta plats i det offentliga samtalet på nyhetsmediernas debattsidor. De har i sin rapport, Lika barn debattera mest, presenterat resultaten från en systematisk analys av vilka forskare som ges/får mest utrymme på DN debatt år 1992-2015. Endast 20 procent av debattörerna är kvinnor och 70 procent av författarna är knutna till något av de fem stora universiteten.
Vi kvinnliga forskare på Malmö universitet producerar och har producerat viktig kunskap som är nödvändiga för att möta komplexa samhällsutmaningar. Det handlar exempelvis om virtuellt lärande, existentiell ensamhet bland äldre, benskörhet, cancer, bostadsojämlikhet, kollektivtrafik och social rättvisa, förskolans villkor, kvinnlig omskärelse, ojämlik munhälsa, skolans utmaningar, kriminalitet och trygghet m.m. Vi behöver nu en strategi för att delta i det offentliga samtalet. Det ingår i vårt uppdrag som universitet att producera kunskap som får genomslag och används i samhället. Det ingår också i vårt uppdrag att berätta, tolka, analysera och argumentera för våra forskningsresultat i offentligheten så att en bredare allmänhet förstår och kan dra slutsatser av vad forskning innebär och varför.
Man måste ställa sig frågan varför det är så få kvinnliga forskare från de yngre lärosätena som deltar i samhällsdebatten? Det finns säkert flera förklaringar. En är att forskare vid de nya lärosätena har betydligt mindre tid för forskning än de vid äldre universitet. Detta på grund av den undermåliga forskningsfinansieringen , där enbart en bråkdel av landets forskningsmedel går till de nya universiteten.
Yngre lärosäten har även ett betydligt större ansvar för grund- och avancerad utbildning av stora yrkesprofessioner som till exempelvis lärare, sjuksköterskor, ingenjörer, och socialsekreterare. Kvinnliga forskare vid de nya lärosätena har därför svårare att prioritera tid för att delta i samhällsdebatten. Ändå finns ett stort behov att vi för en seriös debatt om hur vi utvecklar en bättre skola och hälso- och sjukvård. Då behövs samhällsrelevant forskning inom exempelvis utbildningsvetenskap och hälsovetenskap. Även här framför Billgren Askwall och Jönsson något viktigt i sitt inlägg. En debattsida tenderar att följa sin egen logik, där män som fått möjlighet att forska och klättra på karriärstegen till professorer syns och drar till sig artiklar i samma kategori.
Basfinansiering av forskningen är något som berörs i STRUT, styr- och resursutredningen, som presenteras den 1 februari. Det är verkligen på tiden att prioritera forskningsmedel till de yngre lärosätena och till kvinnodominerade forsknings- och utbildningsområden. Det är också dags att våra kvinnliga forskare tar plats i offentlighetens ljus så att andra ämnesområden och nya perspektiv syns på debattsidorna. Vetenskapliga perspektiv och argument behövs på fler viktiga samhällsområden.
Jag kommer nu, baserat på rapporten och debattartikeln i DN, initiera ett strategiskt arbete för att öka debattinslagen från våra kvinnliga forskare!
