Tapio Salonen är professor i socialt arbete och vicerektor vid Malmö universitet. Hans forskning rör välfärdsfrågor i vid mening, däribland utsattas försörjningsvillkor, marginalisering, sociala interventioner och demokratifrågor. Han har varit forskningsledare för mångvetenskapliga forskargrupper och lett ett flertal forskningsprojekt på nationell och internationell nivå och varit återkommande anlitad i statliga utredningar och kommittéer.
Bra att debatten kommit igång gällande hur forskningsanslagen till Sveriges lärosäten ska fördelas. Jag hoppas att den kan skärpa förslagen i styr- och resursutredningen som ska ligga till grund för framtida riksdagsbeslut. Forskningsanslagen direkt till lärosätena måste höjas och i synnerhet till oss nykomlingar som universitet.
När kunskapsförakt och allsköns relativism breder ut sig har akademin en viktig uppgift att kunna och våga utmana trångsynthet och pk-ism.
Runt om i världen pågår allvarliga ingrepp för att begränsa akademisk frihet och kritiska förhållningssätt. Se bara vad som händer i Turkiet, Polen och Ungern. Vi får akta oss för att vagga in oss i en ”tryggism” vid svenska lärosäten där vi blir slätstrukna och politiskt korrekta. Tvärtom lever vi i en tid då det är viktigare än någonsin att värna akademins normer internt, ute i samhällsdebatten och internationellt.
I förra veckan presenterades ny forskning som visar att bostadssituationen i Sverige har blivit allt mer ohållbar för människor med låga inkomster. Martin Granders avhandling For the benefit of everyone? pekar på att kommunerna inte alltid lever upp till allmännyttans roll att erbjuda goda bostäder för alla. Avhandlingen ger en fördjupande bild av de förändringar som har skett på bostadsmarknaden när det gäller allmännyttan. Som en av tre handledare har jag följt arbetet på nära håll och det känns bra att slutresultatet har väckt stort samhällsintresse.
Med universitetsstatus kommer ett utvidgat ansvar att samarbeta med olika samhällsaktörer. För att bidra till nya samhällslösningar krävs arenor där vi kan mötas. Ett exempel på ett sådant initiativ är vår seminarieserie Knowledge for Change.
Tillit till andra människor brukar beskrivas som demokratins grundläggande byggstenar. Mellanmänsklig tillit antas bygga goda och trygga samhällen. Just därför borde de tidiga resultat från den nationella tillitsbarometern som jag nyligen presenterade få våra politiker att reagera.