Tapio Salonen är professor i socialt arbete och vicerektor vid Malmö universitet. Hans forskning rör välfärdsfrågor i vid mening, däribland utsattas försörjningsvillkor, marginalisering, sociala interventioner och demokratifrågor. Han har varit forskningsledare för mångvetenskapliga forskargrupper och lett ett flertal forskningsprojekt på nationell och internationell nivå och varit återkommande anlitad i statliga utredningar och kommittéer.
Det märks tydligt att valrörelsen nu går in i ett hektiskt skede. Själv har jag under den senaste tiden diskuterat bostadsfrågan i olika sammanhang, bland annat på Hyresgästföreningens bostadskongress där bland andra finansminister Magdalena Andersson (S) deltog. För mig är det väldigt tydligt att forskningen kan bidra med nya perspektiv på framtidens bostäder.
Malmö universitets utbyggnad är nödvändigt för att Malmö stad kan växa och förse arbetsgivarna med kompetent och välutbildad arbetskraft. Samtidigt finns stora utmaningar för både staden och lärosätet; obalansen i utbildningsnivå mellan män och kvinnor, otillräckligt med studentbostäder, polisutbildningen och polisyrkets attraktivitet, obalansen mellan forskning och utbildning vid lärosätet, obalansen mellan olika stadsdelars sociala sammansättning med mera.
I mitt uppdrag som vicerektor för samhällsutmaningar får jag ibland frågan vad uppdraget innebär. Mitt arbete ska förstås mot bakgrund av vårt lärosätes ambitioner av att verkligen mena allvar med att vara samhällsengagerat och bidra till en mer sammansatt och fördjupad förståelse av samtidens utmaningar.
Det finns en tydlig obalans mellan ”fri” forskning och statsanslag direkt till lärosätena och ”riktad” forskning genom forskningsråd. Låt lärosätena ta större ansvar för en av sina kärnuppgifter – forskningen och då via direkta basanslag.
Denna vecka har det verkligen märkts att vi tagit steget in i att vara ett universitet. I tisdags var vi värdar för ett av regeringens seminarier om forskningspropositionen och dess breda samhällsfrågor.
Ämnet var – ”inkluderande och hållbara samhällen” och det rönte stort intresse med deltagare från andra lärosäten, tunga samhällsaktörer och ministern för högre utbildning och forskning. Värt att notera är att Helene Hellmark Knutsson så tydligt betonar att Malmö universitet förväntas utveckla sin särart och hon uppmuntrar oss att fortsätta utstaka vår egen väg som ett modernt och urbant lärosäte.
Det akademiska året har startat intensivt, kanske mer än vanligt hos oss med tanke på alla förberedelser inför universitetsblivandet. Det är två saker jag vill lyfta fram från de senaste dagarna som både belyser utmanande frågor om vilket lärosäte vi är och vart vi är på väg. Vad skall vi bli för slags universitet?
I veckan hade vi premiär av seminarieserien Knowledge for Change som kommer att lyfta olika angelägna utmaningar för vår fortsatta utveckling.