Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Internationalisering

“Commitment to fostering human rights is not always visible”

The developments of recent years, encompassing pandemics, wars, unrest and increased polarisation, affect us across various spheres – both local and global, personal and professional. Among these is the ongoing war between Hamas and Israel.

At our University, impacts of the ongoing war is felt by both staff and students, in various ways, and we live in a city where many have strong ties to the Middle East. As a result, several people now urge the University to take a stance on the matter, drawing comparisons to Russia’s full-scale invasion of Ukraine.

Swedish universities, however, answer to the country’s government and act in accordance with its decisions on foreign and security policy matters. After Russia launched its full-scale invasion of Ukraine, the government suspended all cooperation with Russia.

The University’s commitment to fostering human rights and democracy is not always visible to everyone. Yet, it remains a central focus in various contexts within the University management and in different meeting forums, often multiple times a week, as well as in discussions with other national and international actors.

Malmö University is also involved in several international associations that share our core values. We have signed the Magna Charta Universitatum, standing up for academic freedom and the autonomy of universities, while also recognising the great responsibility that we as a university bear. Additionally, as a member of Scholars at Risk (SAR), we have hosted a couple of researchers who have been unable to work safely at their home institutions. Given the sensitive nature of these endeavours, as these academics are at risk and do not want to advertise their presence, such activities are conducted discreetly, and the process of hosting SAR researchers is extensive.

Internationalisation in research and higher education holds significant importance for several reasons. A diversity of perspectives enriches knowledge and provides a greater understanding of different traditions and ways of thinking. However, contemporary discussions highlight the risks inherent in international collaboration, and the government has commissioned UHR (the Swedish Council for Higher Education), The Swedish Research Council and VINNOVA to investigate responsible internationalisation practices.

Malmö University is one of the higher education institutions selected to engage in dialogue with the investigators. In a polarised world, we must carefully consider who we collaborate with, mindful of potential security and personal risks. Every employee shares this responsibility. Nevertheless, we must also remind ourselves of the opportunities. Academic partnerships are long-term commitments and can lay the groundwork for new knowledge in the future.

For a few years now, the University’s Memorandum of Understanding has included statements affirming our commitment to the core tenets of our strategy, including human rights and democracy. This enables us to contribute to improvements in academic freedom, democracy and human rights. The Advisory Board for Global Engagement has identified specific issues we must pay attention to in terms of responsibility (read about responsible internationalisation, in Swedish).

We also recently adopted our new ‘Guideline for the handling of victimisation, harassment and sexual harassment against staff and students’, which forms a crucial component of the University’s efforts to combat both Islamophobia and anti-Semitism. In addition, we collaborate with several societal actors to address these issues.

At our university, support is available to students and staff who experience worry or anxiety. Information about these support services can be found on both the Staff Web and Student Health pages (read more about this on page ‘The University in a troubled world’).

We foster open dialogue, discussion and debate on important issues. There must be space for such exchanges at the University, and everyone should be afforded the opportunity to express themselves freely. Perhaps even more importantly, we should listen to others to learn and dare to reconsider our position. Such conversations, grounded in research, lie at the heart of academia, as they contribute to knowledge development and lead to well-founded positions. As a university, we recognise our responsibility to contribute with knowledge and perspectives on current topics. We can explain, but also critically examine, complex issues.

We want to continue our work on these important issues with greater visibility. One upcoming initiative is our ‘Open Conversations’ series, through which we aim to provide nuance and fact-based insights on pressing issues. We plan to start with a discussion focusing on the role of universities in navigating complex and tense situations. Later in the spring, we hope to continue with another conversation. You are welcome to share your perspective and learn from others.

Rebecka Lettevall, Pro-Vice-Chancellor and Professor

Kerstin Tham, Vice-Chancellor and Professor


Kategorier
Alla kategorier

“Engagemang för mänskliga rättigheter är inte alltid synligt”

Pandemi, krig, oroligheter och ökad polarisering. De senaste årens utveckling påverkar oss alla – på många plan. Såväl lokalt som globalt, privat som i våra yrkesliv. Det gäller inte minst pågående krig mellan Hamas och Israel (läs tidigare blogginlägg).

Det finns medarbetare och studenter vid vårt universitet som på olika sätt berörs av konflikten samtidigt som vi befinner oss i en stad där många har starka band till Mellanöstern. Med följd att det nu är många som vill att universitetet ska ta ställning och jämför detta med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Landets universitet är emellertid myndigheter underställda regeringen och agerar i enlighet med regeringsbeslut i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. När Ryssland hade inlett den fullskaliga invasionen av Ukraina avbröt Sveriges regering alla samarbeten med Ryssland.

Universitetets engagemang är inte alltid synligt för alla när det gäller frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Men dessa frågor lyfts i olika sammanhang, ofta flera gånger i veckan, inom ledningen och i olika mötesfora, i samtal med andra både nationellt och internationellt.

Malmö universitet ingår samtidigt i flera internationella sammanslutningar som delar samma grundläggande värderingar. Vi har signerat Magna Charta Universitatum eftersom vi står upp för den akademiska friheten och lärosätenas autonomi, men också för att vi anser att lärosäten har ett ansvar. Vi är även medlemmar i Scholars at Risk (SAR) och har stått som värd för ett par forskare genom organisationen eftersom de inte haft möjlighet att verka inom sina hemuniversitet.
Sådana aktiviteter sker oftast i det dolda eftersom dessa akademiker är utsatta för risker och inte vill skylta med sin närvaro. Av den anledningen är också processen för värdskap för SAR-forskare ganska omfattande.

Internationalisering inom forskning och högre utbildning är viktigt av flera skäl. En mångfald av perspektiv ger i allmänhet en djupare kunskap och en större förståelse för olika tankesätt och traditioner. I dag talas det mycket om risker i samband med internationella samarbeten, och regeringen har gett UHR, Vetenskapsrådet och VINNOVA i uppdrag att utreda Ansvarsfull internationalisering.

Malmö universitet är ett av de lärosäten som blivit utvalt att föra dialog med utredarna. I en polariserad värld behöver vi tänka oss för med vilka vi samarbetar eftersom det finns säkerhetsmässiga och personliga risker. Här har varje medarbetare ett ansvar. Men det är viktigt att också påminna sig om möjligheterna. Samarbeten inom akademin är långsiktiga och kan skapa en god grund för samförstånd inför framtiden.

Sedan några år innehåller Malmö universitets Memorandum of understanding formuleringar om att vi står upp för honnörsorden i vår strategi, som mänskliga rättigheter och demokrati. På så vis kan vi bidra till utveckling av akademisk frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Rådet för globalt engagemang har tagit fram vad vi behöver fundera kring beträffande ansvar. (Läs om ansvarsfull internationalisering)

Vi fastställde nyligen även ”Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier mot medarbetare eller student”. Det är en del av vårt arbete för att motverka islamofobi och antisemitism. Vi samarbetar dessutom med fler andra samhällsaktörer kring dessa frågor.

Universitetet stöttar därutöver studenter och medarbetare på olika vis och informerar på medarbetarsidorna och på Studenthälsans webbsida om att de som känner oro kan få stöd och hjälp (Läs mer om Universitetet i en orolig värld).

För oss på Malmö universitet är det centralt att värna om öppna samtal, diskussion och debatt i viktiga frågor. Det ska vara högt till tak. Alla ska ha möjlighet att uttrycka sig fritt, men, nog så viktigt, också att lyssna på andra och lära sig nytt och våga ompröva sin ståndpunkt i frågor.
Det är akademins kärna och det är sådana samtal grundade på forskning som bidrar till utveckling av kunskap – och som kan leda till välgrundade ställningstaganden.
Som universitet har vi en viktig roll att fylla genom att bidra med kunskap och perspektiv i aktuella frågor – vi kan förklara, men även problematisera komplexa frågeställningar.

Vi vill nu fortsätta arbeta mer synligt med dessa viktiga frågor. Därför kommer vi inom kort att inleda en samtalsserie med övergripande rubrik ”Öppna samtal om …”, där vi vill bidra med nyansering och faktabaserad kunskap i viktiga frågor. Vi planerar att inleda med ett samtal om universitetens roll i komplexa och spänningsfyllda situationer och hoppas få till stånd ytterligare ett samtal under våren. Välkommen att bidra med perspektiv och lära av andra.

Rebecka Lettevall, vicerektor och professor
Kerstin Tham, rektor och professor

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Hat, hot och våld Internationalisering

“Viktigt att tillgängliggöra vår kunskap i pågående konflikter”

Det har under en tid framkommit tydliga förväntningar på att rektorer för universitet och högskolor ska ta ställning i det pågående kriget mellan Hamas och Israel. Som rektor för Malmö universitet har jag behövt tid för eftertanke och kritisk reflektion kring universitetets roll och ansvar i samhället. Vi rektorer behöver hålla flera saker i huvudet samtidigt för att kunna hantera dessa komplexa frågor på bästa sätt.

Malmö universitets vision är att bidra till ett mer hållbart och jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft. Vidare så är universitetet grundat på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditioner om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet (Strategi 2025). Hur kan vi då leva upp till våra visioner i ord och handling i en polariserad värld där den ena krisen avlöser den andra? Kriget mellan Hamas och Israel är mycket komplext och väcker nya frågor.

För mig är det viktigt att ha de akademiska värdena som utgångpunkt för min reflektion i en tid då demokrati och den akademiska friheten är hotad på många platser i världen och att det därför är särskilt viktigt att lyfta fram att de akademiska värdena är universella. Universiten runt om i världen har en fantastisk möjlighet att tillsammans handla i enlighet med de gemensamma akademiska värdena som är nära sammantvinnade med ett demokratiskt samhälle där fred och frihet råder och där mänskliga rättigheter respekteras.

Några reflektioner kring saker som rektor behöver hålla i huvudet samtidigt i den komplexa situation som råder:

  1. Vikten av att Malmö universitet värnar den akademiska friheten och integriteten vilket innebär att vi ska stå fria från direkt politisk, ekonomisk och ideologisk påverkan. Forskarens roll i samhället är att sakligt grundade argument alltid ska stå i centrum. Vi lever i ett demokratiskt samhälle vilket bland annat innebär att vi alla har åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Universitetet ska verka för en öppen, kritisk och konstruktiv samhällsdebatt lokalt, nationellt och globalt.
  2. Universitetens roll är att bidra med forskningsbaserad kunskap och kritisk reflektion kring olika samhällsfrågor och vetenskapligt förankrade perspektiv. Malmö universitet har en viktig roll att tillgängliggöra vår kunskap i de globala kriser och konflikter som pågår. Våra forskare inom bland annat globala politiska studier, mänskliga rättigheter och freds- och konfliktsvetenskap samt demokratiforskning, migrationsforskning och historieforskning har en viktig roll att delta i samhällsdebatten utifrån sakligt grundade argument och perspektiv. Malmö universitet vill vara ett lärosäte som står för frihet och öppenhet så vi behöver skapa fler arenor för öppna akademiska samtal och seminarier som kan bidra till en ökad kunskap och förståelse hos medarbetare, studenter och allmänhet. Förhoppningsvis kan vi på detta sätt bidra till att minska och överbrygga den politiskt färgade polariseringen som råder i samhället och som så lätt smittar av sig på vår akademiska verksamhet som ska stå fri från politisk och ideologisk påverkan.
  1. De två senaste månaderna har jag reflekterat mycket kring möjliga konsekvenser av kriget för våra studenter och medarbetare. Det är troligtvis många av våra 25 000 studenter men även medarbetare som på olika sätt är personligt drabbade av det pågående kriget. Vi konfronteras alla med bilder och berättelser från en fruktansvärd krigssituation där många civila skadas och dödas. Det finns en risk att oro, stress och frustration ökar bland våra studenter och medarbetare, vilket i sin tur kan påverka studier, undervisning och forskning. Jag har därför som rektor varit noga med att fokusera på dessa frågor vid höstens chefsmöten, verksamhetsdialoger, universitetsstyrelsen och ledningsgruppen. Fokus har varit på hur vi som chefer och ledare kan fånga upp och förebygga diskriminering, kränkningar, trakasserier, hot och hat i vår verksamhet för att skapa en arbetsmiljö som genomsyras av tillit, delaktighet och arbetsglädje. Nyligen fattades ett rektorsbeslut om en ny Riktlinje för universitetets hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier mot medarbetare eller student som jag hoppas ska kunna vägleda oss i vårt arbete för att motverka såväl antiseminitism som islamofobi som står i särskilt fokus i den globala konflikt som pågår. Här har vi alla ett gemensamt ansvar. På Malmö universitet har vi nolltolerans mot diskriminering och kränkande särbehandling.
  2. Under de senaste två månaderna har jag även reflekterat mycket kring behovet av värderingsbaserat ledarskap (value based leadership) i världen. Malmö universitet har under många år utbildat ledare från olika samhällssektorer i värderingsbaserat ledarskap som tar sin utgångspunkt i kunskaper om mänskliga rättigheter. Universitetet har varit värd för Anna Linds ledarskapsakademi i många år. Nu är det institutionen K3 på Fakulteten för kultur och samhälle som är värd för akademin och jag har en dröm om att kunskaper om det värderingsbaserade ledarskapet ska sprida sig i samhället och bidra till en bättre värld med demokrati och fred. Kanske kan jag även i min nya roll som ordförande för EWORA (European Women Rectors Association) bidra till ett mer jämställt och värderingsbaserat ledarskap inom akademin?

Avslutningsvis så hoppas jag att vi kan fortsätta dessa diskussioner på det nya året och jag hoppas att vi alla får mer tid till eftertanke och reflektion under helgerna som vi har framför oss.

Rektor

Kategorier
Akademisk frihet Demokrati Forskning

“Akademisk frihet utmanas av politiskt beslut”

I veckan fattade regeringen beslut om nya styrelser vid universitet och högskolor. De nya styrelserna påbörjar sitt uppdrag 1 maj vilket innebär att beslutet kom mycket sent. I pressmeddelandet informerar minister för högre utbildning och forskning, Mats Persson, att:

”Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”.

Beslutet innebär att styrelsernas externa ledamöter utses för 17 månader i stället för 36 månader som är i enlighet med det gällande regelverket.

Hur ska vi tolka detta beslut?

Jag är naturligtvis glad över att regeringen har utsett bra externa ledamöter i universitetsstyrelsen. Men, hur ska de nya ledamöterna och ordförande i universitetsstyrelsen hinna sätta sig in i verksamhet och uppdrag och samtidigt ansvara för att rekrytera en ny rektor på 17 månader?

Beslutet är oroväckande och upplevs som respektlöst mot alla inblandade som nomineringspersoner, externa ledamöter, ordförande och ledningarna för universitet och högskolor.

Lärosätenas akademiska frihet och autonomi utmanas genom detta politiska beslut. Jag blir mycket besviken över det då den nuvarande regeringen så tydligt har uttryckt vikten av akademisk frihet. Beslutet innebär en ökad risk för politisk styrning vid tillsättningen av lärosätenas styrelser och man kan ställa sig frågan om det även finns en politisk vilja att öka styrningen vid tillsättningen av nya rektorer?

Hur ska andra länder uppfatta detta beslut? Sverige har länge haft en viktig roll i att värna den akademiska friheten och autonomin som är grundpelare i ett demokratiskt land och som är själva utgångpunkten i Malmö universitets Strategi 2025 liksom det internationella manifestet Magna Charta universitatum som har skrivits under av fler än 900 universitet i världen.

Jag har full förståelse för regeringens behov av att säkerställa att våra universitet och högskolor har kompetens och förståelse för det säkerhetspolitiska läget men det finns många andra sätt att säkerställa en sådan kompetens och det systematiska säkerhetsarbetet vid våra lärosäten.

Förra veckan var Malmö universitet värd för lärosätenas årliga nationella Säkerhetskonferens 2023 då våra säkerhetschefer och deras team utvecklade och delade med sig av sin kunskap och kompetens inom området. Dessa grupperingar utgör en samlad tillgång för universitet och högskolor i Sverige. Regeringen hade också kunnat välja att utbilda de nya styrelserna i det säkerhetspolitiska läget i stället för att öka den politiska styrningen av lärosätenas styrelser och genom detta förminska lärosätenas autonomi och akademiska frihet.

Nästa vecka har rektorerna ett inbokat möte med minister Mats Persson och jag hoppas att vi då kommer att få mer klarhet i vad dagens beslut innebär?

Nästa fredag har den nya universitetsstyrelsen vid Malmö universitet sitt första sammanträde och introduktion av de nya ledamöterna. Jag hoppas att de nya ledamöterna ska känna intresse och glädje av att ingå i vår styrelse trots att deras period blir halverad. Jag ser fram emot att träffa den nya styrelsen som har en mycket viktig roll!

Kerstin Tham, rektor

Kategorier
Jämställdhet

“Risk för att jämställdheten minskar inom akademin

I dag är det internationella kvinnodagen och det är ett bra tillfälle att reflektera kring hur det ser ut med jämställdheten inom utbildning och forskning såväl i Sverige som i andra länder.

I Malmö universitets årsredovisning för 2022 görs en jämförelse under de fem senaste åren och vi kan konstatera att det går framåt med den (kvantitativa) jämställdheten efter doktorsexamen vid Malmö universitet. Årsredovisningen visar att 59% av nya doktorer, 52% av disputerade lärare, 51% av docenter och 38% av professorer var kvinnor år 2022.

Tyvärr är andelen kvinnliga professorer fortfarande för låg (38%) och särskilt om vi jämför med andelen kvinnor bland våra studenter som är 68%. Jämför vi oss med andra svenska lärosäten 2022 så är det tre andra lärosäten som har en högre andel kvinnliga professorer; Mälardalens universitet (44%), Göteborgs universitet (39%) och Stockholms universitet (39%).

Just nu finns det många orosmoln i världen och vi har nyligen kommit ur en långvarig pandemi som har påverkat barns och vuxnas skola och utbildning men även universitetslärares undervisning, forskning och akademiska karriärmöjligheter.

Det pågår en mängd forskningsstudier i olika länder om konsekvenserna av pandemin för barns och ungas studier och det har publicerats många studier om risken för minskad jämställdhet i akademin på grund av pandemin. I samband med pandemin har många universitetslärare upplevt undervisningen som mer krävande och otillfredsställande än före pandemin. Många kvinnliga akademiker i länder som har varit helt nedstängda har även tagit ett större ansvar för sina hemmavarande barns skolgång och hushållsarbetet i hemmet. Det saknas fortfarande longitudinella studier om konsekvenser av pandemin avseende jämställdhet och akademiska karriärvägar.

Det finns även forskning som syftar till att förstå varför kvinnors karriärmöjligheter inom akademin fortfarande är mindre än mäns. Sara Kalm är universitetslektor vid Lunds universitet och har studerat vilka som utför det akademiska hushållsarbetet och hur det blir så. För några år sedan publicerades också en stor studie av Guarino och Borden (2017) som innefattade data från mer än 140 amerikanska universitetsinstitutioner. Studien visade att kvinnor i genomsnitt utför långt mer service än män och slutsatsen var att akademiskt hushållsarbete är en viktig faktor för att förklara skillnader i meritering och icke jämställda förhållanden inom akademin.

Baserat på de pågående pandemirelaterade studierna som visar att det finns en risk för att jämställdheten minskar inom akademin och de tidigare studierna om det akademiska hushållsarbetet behöver vi rektorer vara uppmärksamma på den fortsatta utvecklingen av jämställdheten vid våra lärosäten efter pandemin. Vi kan inte slappna av och sitta och vänta på att vi snart har en jämställd akademi.

Sverige har kommit långt med jämställdheten vid universitet och högskolor men vi kan inte ta den för given och vi har en viktig roll att visa vägen för andra länder som ligger långt efter Sverige när det till exempel handlar om andelen kvinnliga rektorer i länder inom EU. Jag är själv engagerad som styrelseledamot i European Women Rectors Association och många av mina kvinnliga rektorskollegor i andra europeiska länder är mycket bekymrade över konsekvenserna av pandemin för jämställdheten inom akademin. Andelen kvinnliga rektorer är mycket låg i flera europeiska länder så det är bara att fortsätta arbeta för att höja andelen kvinnliga professorer och rektorer vid våra universitet inom EU.

Avslutningsvis måste jag lyfta de ökade socioekonomiska klyftorna i världen efter pandemin och till följd av krig och naturkatastrofer som riskerar ge ytterligare konsekvenser för jämställdheten och flickors och kvinnors möjligheter att utbilda sig. Ett skrämmande exempel är situationen i Afghanistan där mänskliga rättigheter kränks och kvinnor inte längre har möjligheter att studera på universitet.

Orosmolnen är så stora nu så det finns en risk att vi blir handlingsförlamade när det gäller jämställdhetsfrågorna inom akademin. Men i dystra tider brukar jag läsa visionen för Malmö universitet som ger mig styrka att se våra möjligheter att bidra till ett mer hållbart och jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft.

Tillsammans med våra studenter kan vi förändra världen!

Kategorier
akademiska värden Demokrati Hat, hot och våld

Hur kan vi motverka hat, hot och våld?

Pandemi i större delen av världen, krig i Ukraina och nu en attack med dödlig utgång för två lärare – på deras egen arbetsplats. I vår egen stad Malmö. Trots att vi årstidsmässigt går mot ljusare tider är det i dessa dagar svårt att urskilja en positiv framtidshorisont. Globalt som lokalt.

Måndagens dåd på Malmö Latin – en gymnasieskola som vi på universitetet sedan många år samarbetar med på flera plan – är fasansfullt, obegripligt och drabbar många människor. Jag tänker främst på de kvinnliga lärarna och deras familjer samt lärarkollegorna och eleverna på ”Latin”. Men även på alla andra som är verksamma inom utbildningssektorn i vårt land. Detta inklusive oss själva, vi som arbetar på Malmö universitet.

Våra skolor och lärosäten ska vara fredade zoner i samhället, fria från hat, hot och våld. Vi behöver alla värna om öppenheten och samtidigt skapa en säker miljö för våra elever/studenter och lärare.

Förra veckan samlades alla rektorer och förvaltningschefer vid våra svenska högskolor i Karlstad för att bland annat diskutera forskare och lärares utsatthet för våld, hot och trakasserier. Vi fick bland annat ta del av hur universiteten i Nederländerna har synliggjort det växande problemet genom att ta fram en gemensam ”Dutch universities guide for protecting scientists against threats and harassment”. Under pandemin har hoten mot forskare och lärare ökat mot forskare inom Covid-relaterad forskning och särskilt på nätet och sociala medier.

Hat, hot och våld mot lärare/forskare ger negativa konsekvenser som påverkar deras känsla av säkerhet, arbetstillfredsställelse, produktivitet, välbefinnande och delaktighet i samhällsdebatten.  Rektorerna vid de Nederländska universiteten har tydligt tagit avstånd från alla former av hat, hot och våld mot lärare/forskare och har bland annat enats om standards för att rapportera alla incidenter, rådgivning och genomföra forskning som följer förändring över tid. Vi kan lära oss mycket av de nederländska universitetens förebyggande arbete, såväl inom den svenska skolan som högskolan.  

Även i Sverige pågår en studie om hot och hat mot forskare och lärare vid svenska lärosäten som syftar till att undersöka lärares/forskares utsatthet och vilka konsekvenser den har (David Brax, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet). Preliminära resultat visar att den vanligaste formen av händelse under 2021 var hotfulla e-post, falska anmälningar och hot/påhopp via sociala medier.

Vi vet att psykisk ohälsa bland unga och studenter har ökat under pandemin. Krig och den globala klimatutmaningen skapar osäkerhet inför framtiden och de sociala klyftorna växer i samhället.

Vad kan vi som universitet göra för att bidra till en ljusare mer jämlik och hållbar framtid?

  • Malmö universitet ska välkomna och skapa mötesplatser för våra studenter och blivande studenter som på olika sätt har drabbats av pandemin och bjuda in studenter på flykt från Ukraina.
  • Vi ska fortsätta att utbilda kunniga lärare, sjuksköterskor, socionomer och poliser och andra samhällsbärande professioner som behövs för att motverka och förebygga hat, hot och våld i skolan och vårt samhälle i stort.
  • Vi ska fortsätta vår praktiknära forskning tillsammans med kollegor vid skolor, polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att kunna arbeta mer förebyggande och motverka de växande sociala klyftorna och skapa ett tryggare samhälle.
  • Våra studenter är framtiden och Malmö universitets kanske viktigaste samhällsansvar är att bidra till en breddad rekrytering till högre utbildning genom att ha ett nära samarbete med förskolor och skolor i Malmö och övriga Skåne.

Tillsammans kan vi göra skillnad!