Kategorier
akademiska värden Demokrati Hat, hot och våld

Hur kan vi motverka hat, hot och våld?

Pandemi i större delen av världen, krig i Ukraina och nu en attack med dödlig utgång för två lärare – på deras egen arbetsplats. I vår egen stad Malmö. Trots att vi årstidsmässigt går mot ljusare tider är det i dessa dagar svårt att urskilja en positiv framtidshorisont. Globalt som lokalt.

Måndagens dåd på Malmö Latin – en gymnasieskola som vi på universitetet sedan många år samarbetar med på flera plan – är fasansfullt, obegripligt och drabbar många människor. Jag tänker främst på de kvinnliga lärarna och deras familjer samt lärarkollegorna och eleverna på ”Latin”. Men även på alla andra som är verksamma inom utbildningssektorn i vårt land. Detta inklusive oss själva, vi som arbetar på Malmö universitet.

Våra skolor och lärosäten ska vara fredade zoner i samhället, fria från hat, hot och våld. Vi behöver alla värna om öppenheten och samtidigt skapa en säker miljö för våra elever/studenter och lärare.

Förra veckan samlades alla rektorer och förvaltningschefer vid våra svenska högskolor i Karlstad för att bland annat diskutera forskare och lärares utsatthet för våld, hot och trakasserier. Vi fick bland annat ta del av hur universiteten i Nederländerna har synliggjort det växande problemet genom att ta fram en gemensam ”Dutch universities guide for protecting scientists against threats and harassment”. Under pandemin har hoten mot forskare och lärare ökat mot forskare inom Covid-relaterad forskning och särskilt på nätet och sociala medier.

Hat, hot och våld mot lärare/forskare ger negativa konsekvenser som påverkar deras känsla av säkerhet, arbetstillfredsställelse, produktivitet, välbefinnande och delaktighet i samhällsdebatten.  Rektorerna vid de Nederländska universiteten har tydligt tagit avstånd från alla former av hat, hot och våld mot lärare/forskare och har bland annat enats om standards för att rapportera alla incidenter, rådgivning och genomföra forskning som följer förändring över tid. Vi kan lära oss mycket av de nederländska universitetens förebyggande arbete, såväl inom den svenska skolan som högskolan.  

Även i Sverige pågår en studie om hot och hat mot forskare och lärare vid svenska lärosäten som syftar till att undersöka lärares/forskares utsatthet och vilka konsekvenser den har (David Brax, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet). Preliminära resultat visar att den vanligaste formen av händelse under 2021 var hotfulla e-post, falska anmälningar och hot/påhopp via sociala medier.

Vi vet att psykisk ohälsa bland unga och studenter har ökat under pandemin. Krig och den globala klimatutmaningen skapar osäkerhet inför framtiden och de sociala klyftorna växer i samhället.

Vad kan vi som universitet göra för att bidra till en ljusare mer jämlik och hållbar framtid?

  • Malmö universitet ska välkomna och skapa mötesplatser för våra studenter och blivande studenter som på olika sätt har drabbats av pandemin och bjuda in studenter på flykt från Ukraina.
  • Vi ska fortsätta att utbilda kunniga lärare, sjuksköterskor, socionomer och poliser och andra samhällsbärande professioner som behövs för att motverka och förebygga hat, hot och våld i skolan och vårt samhälle i stort.
  • Vi ska fortsätta vår praktiknära forskning tillsammans med kollegor vid skolor, polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att kunna arbeta mer förebyggande och motverka de växande sociala klyftorna och skapa ett tryggare samhälle.
  • Våra studenter är framtiden och Malmö universitets kanske viktigaste samhällsansvar är att bidra till en breddad rekrytering till högre utbildning genom att ha ett nära samarbete med förskolor och skolor i Malmö och övriga Skåne.

Tillsammans kan vi göra skillnad!

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Internationalisering

Vi står enade med Ukraina i kampen för demokrati

(in English below)

Malmö universitet är grundat på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditionen om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet. Universitetets värderingar är grundstenar i ett demokratiskt samhälle och särskilt viktiga i tider av krig och konflikt.

Malmö universitet fördömer Putinregimens agerande och invasionen av Ukraina, som innebär ett övergrepp mot civilbefolkningen och de demokratiska värdena i och utanför Ukraina. Det är oroväckande att se hur universiteten i Ukraina tvingas stänga ner, vilket kommer att få långtgående konsekvenser för såväl studenter under utbildning som pågående forskning.

I den rådande svåra situationen handlar det först och främst om att visa medmänsklighet och stödja varandra, särskilt våra studenter och medarbetare som på olika sätt påverkas. Studenthälsan erbjuder stöd till studenter och förmedlar råd i hur vi i krislägen kan agera för att stärka vår egen hälsa. Vi har också påbörjat dialog om hur vi längre fram kan öppna upp vårt universitet för studenter som tvingats avbryta sina högre studier i Ukraina. Denna fråga behöver diskuteras nationellt. Det är också angeläget att upprätthålla våra relationer med universitet och kollegor i Ukraina för att visa vårt stöd.

Vi har sedan flyktingtillströmningen 2015 samlat goda erfarenheter hur vi kan bistå akademiker som inte kan verka i sitt hemland eller på något sätt är under hot, inte minst genom vårt medlemskap i Scholars at Risk (SAR-Sweden) har vi haft och kommer fortsatt att ta emot utsatta forskare. Här har såväl den internationella akademiska arenan stora möjligheter att kunna bistå liksom vårt regionala nätverk Lärosäten Syd.

Malmö universitet bedriver forskning inom politiska, sociala, kulturella, ekonomiska och andra relationer av betydelse, inom och mellan Ryssland och Kaukasien, samt mellan angränsande stater. Genom vår forskning har vi en expertkunskap som kan bidra i att tolka och analysera den komplexa situationen över tid. Våra forskare har redan varit aktiva i olika mediekanaler och flera aktiviteter planeras för att sprida forskningsbaserad kunskap. (Se även vår kalender)

Den oro vi alla känner för krigets utveckling i Ukraina är förstås påtaglig. Hoppet finns i att Europa och världen kunnat gå samman och agerar med kraftfulla åtgärder. Alla kan vi bidra med något. Även på individnivå, där utgångpunkten är omtanken människa till människa.

Malmö universitet strävar efter att vara ett öppet universitet som understödjer internationella samarbeten med andra universitet i världen. Det känns i rådande situation dock viktigt att förhålla oss mycket kritiska till samarbeten med statliga myndigheter och universitet i Ryssland. Vi vill dock stödja våra kollegor som är utsatta för hot i sina hemländer och kommer därför att fortsätta vårt engagemang i SAR-Sweden. 

We stand united with Ukraine in the fight for democracy

Malmö University is founded on humane, democratic and academic values grounded in the ideas of an open society, freedom of speech, and critical thinking. Our values are the cornerstones of a democratic society, and they are particularly important in times of war and conflict.

We at the University condemn the actions of Putin’s regime and the invasion of Ukraine, which is an attack against the civilian population and democratic values inside and outside Ukraine. It is worrying how universities in Ukraine are being forced to shut down, as this will have far-reaching consequences for students and ongoing research.

In the current difficult situation, we must first and foremost show compassion and support each other, especially our students and staff affected by the situation in different ways. The Student Health Service offers help to students and gives advice on how we can take care of our health in times of crisis. We have also started a dialogue about how we can, in the future, open our doors to students who have been forced to interrupt their higher education in Ukraine. This issue needs to be discussed nationally; we must also show support and maintain our relations with universities and colleagues in Ukraine.

Since the influx of refugees in 2015, we have gathered good experience of assisting academics who are unable to work in their home country or are in some way under threat. We have, and will, continue to receive researchers who are in vulnerable situations, especially through our membership of Scholars at Risk (SAR Sweden). The international academic arena has great potential to help in this regard, as does our regional network, Lärosäten Syd.

The University conducts research on political, social, cultural, economic and other important relations within and between Russia and the Caucasus, as well as between neighbouring states. With our research expertise, we can, over time, contribute to interpretations and analyses of this complex situation. Our researchers have already been active in various media channels, and we are planning to disseminate research-based knowledge in several ways. (See our calendar)

Our shared concern about the development of the war in Ukraine is palpable. The hope lies in the fact that Europe and the world have been able to come together and take strong action. We all have something we can contribute with – even on an individual level, where we can show care to one another.

We strive to be an open university, supporting international collaboration with other universities around the world, but in the current situation, we think it is important to be critical of collaborations with state authorities and universities in Russia. However, we want to support our colleagues under threat in their home countries and will therefore continue our involvement in SAR Sweden.

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Är sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer vägen framåt?

Bland lärosäten pågår olika initiativ för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Det verkar också vara målet för arbetet med att ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, genom forskningsprofiler som aviserades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen.

Idén med kompletta miljöer är att akademiska miljöer som erbjuder utbildning på alla tre nivåer och som på ett tydligt sätt hänger ihop med forskning inom det aktuella kunskapsfältet, bidrar till en kreativ kunskapsmiljö där kunskap av hög kvalitet skapas, sprids och delas med andra.

I en komplett akademisk miljö är samverkan med aktörer utanför lärosätet en viktig och sammanflätad del av den akademiska verksamheten. Flera högskolor lyfter fram kompletta miljöer som ett mål, till exempel Dalarnas högskola, Gävle högskola och Borås högskola. KK-stiftelsen har alltid haft som mål att stödja de nya lärosätenas byggande av kompletta miljöer med forskning som samproduceras med svenska företag, vilket har bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer vid de nya lärosätena.

Linneuniversitetet har identifierat sju tvärvetenskapliga så kallade kunskapsmiljöer som bedriver framstående forskning, utbildning och samverkan som ett sätt för universitetet att möta komplexa samhällsutmaningar.

Linneuniversitetets inriktning verkar vara i linje med Malmö universitets Strategi 2022, som har tre övergripande mål där det tredje målet handlar just om att skapa ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Malmö universitet skiljer sig dock från andras definitioner av kunskapsmiljöer. Vi har även lagt in att miljöerna ska vara både sammanhållna och gränsöverskridande, vilket kan vara motsägelsefullt och tolkas på olika sätt.

Gränsöverskridande ger nya perspektiv till ett mer hållbart samhälle

Från mitt perspektiv är det tredje målet i Strategi-2022 det viktigaste målet för Malmö universitets fortsatta utveckling. Det är särskilt viktigt för oss att fortsätta vara gränsöverskridande, då det är en del av universitetets identitet. Genom vår gränsöverskridande fler- och tvärvetenskapliga ansats i både utbildning och forskning, föds nya perspektiv och kunskaper som behövs för ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

Genom vår omfattande samverkan med andra samhällsaktörer formulerar vi nya samhällsrelevanta forskningsfrågor tillsammans och skapar goda förutsättningar för studenternas lärande och utveckling av kritisk reflektion och handlingskraft. Malmö stad är och har alltid varit en viktig samverkanspartner. I november skrev vi under ett gemensamt samverkansavtal som båda parter är mycket stolta över.

Malmö universitet har nu haft universitetsstatus i fyra år och det är lite tidigt att utvärdera hur långt vi har kommit i utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Det är dock viktigt att vi vågar ta ställning till vad vi menar med sammanhållna och gränsöverskridande miljöer.

2018 fick vi rätten att besluta om nya forskarutbildningsämnen vilket har inneburit fyra nya forskarutbildningsämnen inom områden där vi har mycket utbildning på grund/avancerad nivå samt forskning vilket har bidragit till mer sammanhållna miljöer inom dessa ämnesområden. Men, man kan fråga sig om det finns en risk att dessa miljöer nu blir mindre gränsöverskridande och isolerar sig mer? Finns det en risk att vi skapar för små sammanhållna miljöer?

Vi har sedan universitetsblivandet även satsat på ett tiotal nya internationella masterprogram i syfte att utveckla akademiska miljöer som är mer kompletta och har en bättre balans mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå men även för att stärka miljöernas internationella prägel. Detta har även skapat nya möjligheter att rekrytera internationella lärare och forskare som kan undervisa i våra internationella masterprogram och knyta sin forskning till våra gränsöverskridande och internationella forskningsmiljöer.

Organisering för sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer

På Malmö universitet finns det för närvarande tre olika universitetsgemensamma sätt att organisera och finansiera forskningsmiljöer, 1) fakultetsgemensamma forskningscentrum, 2) flervetenskapliga forskningsprogram som adresserar komplexa samhällsfrågor samt 3) forskningsplattformar som utlyses inom respektive fakultet. Man kan ställa sig frågan om hur dessa forskningsmiljöer bidrar till utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer och i så fall på vilket sätt?

Såväl doktorander, lärare och forskare av olika slag är anställda på universitetets institutioner/motsvarande där de tar ett stort ansvar för undervisningen inom kurser och program samt institutionens högre seminarier och handledarkollegier. Forskningens frihet ska värnas och är viktigt för att hålla en hög vetenskaplig kvalitet. Kanske är det så att forskningen måste få vara gränsöverskridande om vi ska kunna ta oss an de stora och komplexa samhällsutmaningarna vi står inför?

I så fall är nog de tre universitetsgemensamma sätten att organisera  forskningsmiljöer/konstellationer som bedriver flervetenskaplig och gränsöverskridande forskning inom tematiska områden inte så tokiga? Forskningen inom dessa konstellationer utvärderas regelbundet vilket är bra men en viktig förutsättning för akademisk kvalitet är att utbildning och forskning vävs samman och att lärare/forskare tar ett stort ansvar för både forskning och undervisning och involverar studenterna i pågående forskning. Behöver vi stärka integreringen mellan forskning och utbildning ytterligare och i så fall hur?

Jag hoppas att vi snart kommer att få mer information från utbildningsdepartementet kring den fortsatta processen att ansöka om forskningsprofiler. För Malmö universitets del är det viktigt att detta arbete skapar ett mervärde för såväl forskning som utbildning och samverkan men även utvecklingen av våra sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Annars finns det risk att arbetet med forskningsprofiler hindrar universitetets pågående utvecklingsarbete inom forskningen. Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att koordinera processen för den nationella satsningen på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning genom forskningsprofiler, tillsammans med övriga statliga forskningsråd.

Vi behöver diskutera vidare kring många av de frågor jag ställt i min rektorsblogg och den kanske viktigaste frågan är om och hur vi vill skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer och i så fall, varför det är viktigt? Just nu pågår även arbetet med att ta fram en förnyad universitetsstrategi 2023-2025 som jag hoppas ska ge inspiration till universitetets fortsatta utvecklingsarbete mot nya höjder!

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Alla kategorier Forskning

Är den akademiska friheten hotad?

Att värna den akademiska friheten är något som har varit i blickfånget under den senaste tiden.

Den akademiska friheten är en grundläggande och viktig del i ett demokratiskt samhälle och är något vi inte ska ta för givet. I den polariserade debatten hörs ibland uttryck för inskränkningar vi behöver vara vaksamma på.

De akademiska värdena är universella och vi behöver stödja kollegor vid universitet i länder där demokratin är hotad. Över 900 universitet i hela världen har undertecknat Magna Charta Universitatum som är grundad på tre principer i enlighet med de akademiska värdena akademisk frihet, integritet och kvalitet i såväl utbildning som forskning. Magna Charta Universitatum uppdaterades 2020 och utgör en viktig grund för samarbetet mellan universitet i världen i en tid då demokratin och den akademiska friheten är hotad. Malmö högskola/universitet skrev under Magna Charta år 2003 och signerade den uppdaterade versionen i somras. 

Den akademiska friheten är lagstadgad i Sverige och handlar i korthet om att forskare ska ha rätt att välja sina ämnen, forskningsfrågor och metoder och publicera forskningen fritt. Utbildningen är mer reglerad men i den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen föreslogs en lagändring som i högre grad även inbegriper den akademiska friheten i utbildningen. Vid Malmö universitet visar de akademiska värdena vägen vid övergången från högskola till universitet.

Utifrån mitt perspektiv är akademisk frihet en förutsättning för akademisk kvalitet och för att vi ska kunna bidra till ett vetenskapligt grundat kritiskt förhållningssätt som samhället behöver i en tid då faktaresistens, populism och polarisering ökar. Våra före detta studenters vetenskapligt grundade kritiska röst behövs i samhället. Genom den kollegiala granskningen stärks den akademiska kvaliteten i vår forskning och utbildning och studenterna utvecklar sitt kritiska förhållningssätt.

Det behövs även en akademisk mångfald inom såväl utbildning som forskning för att motverka likriktning och främja akademisk kvalitet. Grunden i forskning är mångfalden av kunskap och perspektiv. När dessa bryts mot varandra kan nya värdefulla insikter och kunskaper uppstå.

Kollegorna inom ett ämnesområde har en viktig roll att tillsammans främja att en mångfald av perspektiv är representerade i utbildningen och samtidigt lyssna på studenternas olika perspektiv genom bra och aktiva former för studentinflytande.

Det kollegiala seminariet är inom många discipliner en viktig mötesplats för kritisk granskning av olika texter och det akademiska samtalet. Det goda seminariet främjar utvecklingen av ett vetenskapligt grundat kritiskt förhållningssätt och bidrar till att olika perspektiv bryts och nya idéer uppstår. Den kollegiala granskningen är även en viktig förutsättning för att säkra den akademiska kvaliteten i forskningen.

Den uppdaterade versionen av Magna Charta Universitatum har särskilt lyft fram universitetens viktiga samhällsansvar i en värld där en mångfald av kunskap behövs för att möta de stora globala samhällsutmaningarna. Universiteten behöver därför vara inkluderande och främja mångfald och jämlikhet. Malmö universitet som har ett stort samhällsengagemang och globalt engagemang har goda förutsättningar för att vara en förebild och visa vägen för andra. Vi behöver dock vara uppmärksamma och hela tiden lära oss av varandra om vi ska uppnå denna ambition.

Som rektor upplever jag ibland att det kan vara en balansakt att värna den akademiska friheten och i samma andetag ta ett stort samhällsansvar i samverkan med andra samhällsaktörer. Det är dock möjligt och jag ser att Malmö universitet har goda förutsättningar att göra det i vår utbildning och forskning genom att involvera medarbetare och studenter i inkluderande dialoger och samtal. 

Frågan om En fri akademi är en utopi? diskuterades också vid Kvinnliga akademikers förenings (KAF) panelsamtal vid Lunds universitet den 16 oktober. Vid panelsamtalet som modererades av Charlotte Erlanson-Albertson deltog förutom jag själv, Anna-Karin Wyndhamn, Inger Enkvist och Jimmie Kristensson (https://vimeo.com/637625082/0ebaf7b232. Det blev ett konstruktivt och bra samtal som på ett bra sätt ringade in viktiga frågor som behöver diskuteras vidare.

Låt oss diskutera vidare kring dessa viktiga frågor på Malmö universitet. När en mångfald av perspektiv och kunskaper bryts mot varandra kan värdefulla insikter uppstå.

Rektor Kerstin Tham

Kategorier
akademiska värden Forskning Internationalisering Samverkan

Gräva vidare där vi står

När en person drabbas av stroke är gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för att lyckas med rehabiliteringen. Såväl personen med stroke som närstående ingår i rehabiliteringsteamet tillsammans med vårdens olika professioner som samverkar interdisciplinärt. Det finns en mängd forskningsstudier som ger stöd för detta och är självklart för oss som forskar och arbetar inom rehabilitering över gränser.

Kategorier
Akademisk frihet Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald

Vi kan bli bättre, och vi kan göra skillnad

Många tankar har väckts i samband med diskussionerna om masterprogrammet i sexologi, både i media och bland universitetets studenter och medarbetare. Hur kan vi som universitet bidra till en ökad kunskap och förståelse i samhället om frågor som diskriminering och rasism? Hur kan vi skapa en öppen akademisk kultur som inspirerar oss att tänka nytt och gränsöverskridande utifrån ett kritiskt och förhållningssätt som inte upplevs som kränkande?