Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald

Sara Ahmed sporrar till hårdare tag mot utsatthet inom akademin

Feministikonen Sara Ahmed föreläsning gör mig påmind om att genusbaserad utsatthet och etnisk diskriminering fortfarande råder inom akademin. Jag, som rektor, kommer därför lägga på ett extra ”kol” för att komma till rätta med en osund kultur som i längden är ohållbar.


Vilken fantastisk högtidsvecka vi har haft på Malmö universitet!

Veckan kröntes av att Sara Ahmed utnämndes till hedersdoktor vid fakulteten Kultur och Samhälle och Malmö högskolas förste rektor Per-Olof Glantz blev jubeldoktor vid Odontologiska fakulteten. Femtio år efter sin doktorsexamen. Jag är också stolt över att Malmö universitet är först i världen med att ha doktorsringar och rektors- och dekankedjor i Humanium Metal. Det är en fredsmetall som har tagits fram av biståndsorganisationen Individuell Människohjälp genom att samla in och smälta ner illegala vapen. Jag hoppas att fler följer vårt exempel. Vad sägs om en Nobelmedalj i fredsmetallen Humanium Metal?

I torsdags höll Sara Ahmed, feministisk teoretiker, en mycket intressant och välbesökt öppen föreläsning i Orkanen,  Feminists at Work: Complaint, Diversity and Institutions. Hon är känd för sina queera postkoloniala teorier och för att ha myntat begreppet den feministiska ”glädjedödaren.” Eller som Rakel Chukri skriver i en krönika i Sydsvenskan ”Alltså den där jobbiga människan som fortsätter att påtala orättvisor trots att arbetskollegorna fortsätter att himla med ögonen och säger: ”Nu är hon i gång igen.” Hon lämnade ett universitet i London 2016 i protest mot att sexuella trakasserier mot studenter inte togs på allvar.

Hennes föreläsning var som lyrik i mina öron och vissa delar framfördes nästan som en rapp vilket gjorde att jag blev trollbunden. Hon har gjort fenomenologiska studier av studenters och forskares levda erfarenheter av klagomål rörande till exempel genusbaserad utsatthet och etnisk diskriminering inom akademin. Hon läste upp talande citat som uttryckte intervjupersonernas upplevelser och som tydligt visade att vi har långt kvar innan vi kan hantera dessa frågor på ett bra sätt. Trots fina riktlinjer och policies fastnar klagomålen lätt i universitetsbyråkratin. Detta känner jag igen och vill göra något åt! Det krävs en vilja för att åstadkomma förändring.

Sara Ahmeds huvudbudskap är att studenter och medarbetare behöver komma samman och bilda ett ”klagomålskollektiv”. Många behöver andras stöd för att våga göra en anmälan. Vi chefer och ledare måste våga ta klagomål på allvar och snabbt  hantera situationer som uppstår i vardagsarbetet. Vi behöver arbeta mycket mer förebyggande och bryta tystnadskulturen som råder inom såväl akademin som andra organisationer.

I efterdyningarna av #metoo, kring genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin har Malmö universitet därför engagerat sig i ett nationellt samverkansprogram, vilket jag kommenterat i ett tidigare blogginlägg. Detta program ser jag mycket fram emot. Programmet leds av Karolinska Institutet tillsammans med KTH och Malmö universitet och jag sitter i styrgruppen. Programmet ska genomföra en stor enkätstudie bland medarbetare och studenter vid alla svenska lärosäten under 2020. Det kommer att resultera i ett flertal forskningsstudier som ger oss mer kunskap om hur vi kan arbeta förebyggande med dessa frågor inom akademin. Lotta Löfgren Mårtenson är forskningsledare vid Malmö universitet för det nationella programmet.

Vi kan alla lära oss mycket av universitetets nya hedersdoktor, Sara Ahmed, och jag ser verkligen fram emot att läsa hennes böcker och blogginlägg.

Hörsalen i Orkanen var fylld till sista plats och det var verkligen roligt att se att så många unga människor och studenter. Dock var kvinnorna i majoritet. Jag blev som rektor mycket inspirerad av Sara Ahmed och kommer nu att lägga på ett extra ”kol” för att göra det jag kan för att förbättra vår kultur när det gäller dessa viktiga frågor!

Av Kerstin Tham

Kerstin Tham är rektor på Malmö universitet och professor i arbetsterapi. Forskningen handlar om aktivitet och delaktighet i vardagen efter stroke utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. Hon har handlett ett 15-tal doktorander fram till disputation på Karolinska Institutet och har varit huvudansvarig för ett flertal forskningsprojekt med finansiering från bland annat Vetenskapsrådet, Vårdalstiftelsen och Forte.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *