Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Är sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer vägen framåt?

Bland lärosäten pågår olika initiativ för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Det verkar också vara målet för arbetet med att ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, genom forskningsprofiler som aviserades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen.

Idén med kompletta miljöer är att akademiska miljöer som erbjuder utbildning på alla tre nivåer och som på ett tydligt sätt hänger ihop med forskning inom det aktuella kunskapsfältet, bidrar till en kreativ kunskapsmiljö där kunskap av hög kvalitet skapas, sprids och delas med andra.

I en komplett akademisk miljö är samverkan med aktörer utanför lärosätet en viktig och sammanflätad del av den akademiska verksamheten. Flera högskolor lyfter fram kompletta miljöer som ett mål, till exempel Dalarnas högskola, Gävle högskola och Borås högskola. KK-stiftelsen har alltid haft som mål att stödja de nya lärosätenas byggande av kompletta miljöer med forskning som samproduceras med svenska företag, vilket har bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer vid de nya lärosätena.

Linneuniversitetet har identifierat sju tvärvetenskapliga så kallade kunskapsmiljöer som bedriver framstående forskning, utbildning och samverkan som ett sätt för universitetet att möta komplexa samhällsutmaningar.

Linneuniversitetets inriktning verkar vara i linje med Malmö universitets Strategi 2022, som har tre övergripande mål där det tredje målet handlar just om att skapa ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Malmö universitet skiljer sig dock från andras definitioner av kunskapsmiljöer. Vi har även lagt in att miljöerna ska vara både sammanhållna och gränsöverskridande, vilket kan vara motsägelsefullt och tolkas på olika sätt.

Gränsöverskridande ger nya perspektiv till ett mer hållbart samhälle

Från mitt perspektiv är det tredje målet i Strategi-2022 det viktigaste målet för Malmö universitets fortsatta utveckling. Det är särskilt viktigt för oss att fortsätta vara gränsöverskridande, då det är en del av universitetets identitet. Genom vår gränsöverskridande fler- och tvärvetenskapliga ansats i både utbildning och forskning, föds nya perspektiv och kunskaper som behövs för ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

Genom vår omfattande samverkan med andra samhällsaktörer formulerar vi nya samhällsrelevanta forskningsfrågor tillsammans och skapar goda förutsättningar för studenternas lärande och utveckling av kritisk reflektion och handlingskraft. Malmö stad är och har alltid varit en viktig samverkanspartner. I november skrev vi under ett gemensamt samverkansavtal som båda parter är mycket stolta över.

Malmö universitet har nu haft universitetsstatus i fyra år och det är lite tidigt att utvärdera hur långt vi har kommit i utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Det är dock viktigt att vi vågar ta ställning till vad vi menar med sammanhållna och gränsöverskridande miljöer.

2018 fick vi rätten att besluta om nya forskarutbildningsämnen vilket har inneburit fyra nya forskarutbildningsämnen inom områden där vi har mycket utbildning på grund/avancerad nivå samt forskning vilket har bidragit till mer sammanhållna miljöer inom dessa ämnesområden. Men, man kan fråga sig om det finns en risk att dessa miljöer nu blir mindre gränsöverskridande och isolerar sig mer? Finns det en risk att vi skapar för små sammanhållna miljöer?

Vi har sedan universitetsblivandet även satsat på ett tiotal nya internationella masterprogram i syfte att utveckla akademiska miljöer som är mer kompletta och har en bättre balans mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå men även för att stärka miljöernas internationella prägel. Detta har även skapat nya möjligheter att rekrytera internationella lärare och forskare som kan undervisa i våra internationella masterprogram och knyta sin forskning till våra gränsöverskridande och internationella forskningsmiljöer.

Organisering för sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer

På Malmö universitet finns det för närvarande tre olika universitetsgemensamma sätt att organisera och finansiera forskningsmiljöer, 1) fakultetsgemensamma forskningscentrum, 2) flervetenskapliga forskningsprogram som adresserar komplexa samhällsfrågor samt 3) forskningsplattformar som utlyses inom respektive fakultet. Man kan ställa sig frågan om hur dessa forskningsmiljöer bidrar till utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer och i så fall på vilket sätt?

Såväl doktorander, lärare och forskare av olika slag är anställda på universitetets institutioner/motsvarande där de tar ett stort ansvar för undervisningen inom kurser och program samt institutionens högre seminarier och handledarkollegier. Forskningens frihet ska värnas och är viktigt för att hålla en hög vetenskaplig kvalitet. Kanske är det så att forskningen måste få vara gränsöverskridande om vi ska kunna ta oss an de stora och komplexa samhällsutmaningarna vi står inför?

I så fall är nog de tre universitetsgemensamma sätten att organisera  forskningsmiljöer/konstellationer som bedriver flervetenskaplig och gränsöverskridande forskning inom tematiska områden inte så tokiga? Forskningen inom dessa konstellationer utvärderas regelbundet vilket är bra men en viktig förutsättning för akademisk kvalitet är att utbildning och forskning vävs samman och att lärare/forskare tar ett stort ansvar för både forskning och undervisning och involverar studenterna i pågående forskning. Behöver vi stärka integreringen mellan forskning och utbildning ytterligare och i så fall hur?

Jag hoppas att vi snart kommer att få mer information från utbildningsdepartementet kring den fortsatta processen att ansöka om forskningsprofiler. För Malmö universitets del är det viktigt att detta arbete skapar ett mervärde för såväl forskning som utbildning och samverkan men även utvecklingen av våra sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Annars finns det risk att arbetet med forskningsprofiler hindrar universitetets pågående utvecklingsarbete inom forskningen. Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att koordinera processen för den nationella satsningen på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning genom forskningsprofiler, tillsammans med övriga statliga forskningsråd.

Vi behöver diskutera vidare kring många av de frågor jag ställt i min rektorsblogg och den kanske viktigaste frågan är om och hur vi vill skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer och i så fall, varför det är viktigt? Just nu pågår även arbetet med att ta fram en förnyad universitetsstrategi 2023-2025 som jag hoppas ska ge inspiration till universitetets fortsatta utvecklingsarbete mot nya höjder!

Kategorier
Akademisk frihet Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald

Vi kan bli bättre, och vi kan göra skillnad

Många tankar har väckts i samband med diskussionerna om masterprogrammet i sexologi, både i media och bland universitetets studenter och medarbetare. Hur kan vi som universitet bidra till en ökad kunskap och förståelse i samhället om frågor som diskriminering och rasism? Hur kan vi skapa en öppen akademisk kultur som inspirerar oss att tänka nytt och gränsöverskridande utifrån ett kritiskt och förhållningssätt som inte upplevs som kränkande? 

Kategorier
Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Inspirerar till att arbeta än mer intensivt med interkulturellt lärande

Hur genomförs interkulturellt lärande som omfattar alla medarbetare och studenter på universiteten? Varför bör interkulturellt lärande prioriteras? Det var några av huvudfrågorna på en internationell konferens som Malmö universitet nyligen stod värd för.
Vi behöver global kompetens för att leva och använda oss av kulturella, religiösa, sociala, språkliga, ekonomiska och miljömässiga olikheter.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald

Sara Ahmed sporrar till hårdare tag mot utsatthet inom akademin

Feministikonen Sara Ahmed föreläsning gör mig påmind om att genusbaserad utsatthet och etnisk diskriminering fortfarande råder inom akademin. Jag, som rektor, kommer därför lägga på ett extra ”kol” för att komma till rätta med en osund kultur som i längden är ohållbar.


Kategorier
Forskning Internationalisering Mångfald Samverkan

Att vara innovativ är att vara gränsöverskridande

Vi riskerar glömma bort hur vi skapar kreativitet och nytänkande i våra egna organisationer, då vi fokuserar mycket på att bli innovativa ihop med andra aktörer. Universiteten ska producera empirisk kunskap, men också bidra till att den kan komma till användning i samhället och samtidigt vara en kritisk röst.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald

“Vi siktar mot första plats i jämställdhetsrankingen”

Jag som rektor har ett särskilt ansvar att driva jämställdhetsfrågorna på Malmö universitet. Det är bekymmersamt att akademiska miljöer fortfarande är ojämställda och att så lite hänt under de 25 år jag varit i akademin. Allbright har publicerat en viktig rapport och jag ställer mig bakom de fem steg för meritokrati och jämställdhet som rekommenderas i rapporten.