Många tankar har väckts i samband med diskussionerna om masterprogrammet i sexologi, både i media och bland universitetets studenter och medarbetare. Hur kan vi som universitet bidra till en ökad kunskap och förståelse i samhället om frågor som diskriminering och rasism? Hur kan vi skapa en öppen akademisk kultur som inspirerar oss att tänka nytt och gränsöverskridande utifrån ett kritiskt och förhållningssätt som inte upplevs som kränkande?
Det finns många möjliga förklaringar till varför vi som studenter, lärare och forskare tystnar. Låt oss våga prata om varför vi tystnar – vad är vi rädda för? Det är viktigt belysa olika perspektiv och att lära oss om strukturer som påverkar samhällets utveckling.
Jag tycker att vi kan lära oss mycket av vad som hände i samband med #metoo. Där vågade många tillsammans ställa sig upp och berätta om sina upplevelser av sexuella trakasserier, bland annat inom Akademiuppropet. Den tidigare tystnadskulturen bröts när olika branscher i samhället, bland annat inom akademin, höjde rösterna tillsammans. Det var #metoo och Akademiuppropet som blev startpunkten för ett nationellt forsknings- och samverkansprogram om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier som leds av Karolinska Institutet, Malmö universitet, KTH och Sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. (ki.se/genusprogrammet).
Idén med samverkansprogrammet är att producera ny kunskap som behövs för att förbättra arbetsmiljön vid våra lärosäten, för både studenter och medarbetare. Tidigare forskning har visat att doktorander är en särskilt utsatt grupp. Den nationella enkätstudie som kommer att skickas ut till 125 000 studenter, medarbetare och doktorander vid alla svenska lärosäten i april-juni i år kommer att bidra till ny forskningsbaserad kunskap som kan hjälpa oss att förebygga trakasserier och sexuella trakasserier. Intresserade forskare kan ansluta sig till det nationella forskarnätverk som håller på att utvecklas och Malmö universitets forskningsledare är Charlotta Löfgren-Mårtensson, professor på institutionen för Socialt arbete.
Den 19 mars var Malmö universitet tillsammans med EWORA (European Women Rectors Association) värd för ett Europeiskt webinarium om ”genderbased violence in academia and reflections linking to the pandemic” (www.ewora.org). Vi presenterade preliminära resultat från pilotstudien som ska ligga till grund för den stora enkätstudien om sexuella trakasserier som ska genomföras i Sverige inom kort. Det finns ett stort intresse bland Europeiska kollegor att ta del av och delta i forskningen framöver.
Prevalensstudien och kvalitativa studier som ingår i programmet kommer att ge oss en tydligare bild av förekomsten av och orsaken till trakasserier vid våra lärosäten och är ett bra exempel på hur lärosäten kan producera ny kunskap och våga problematisera känsliga frågor som behöver tas fram i ljuset för att kunna göra skillnad. Planen är att presentera rapporten för hela Sverige den internationella kvinnodagen, 8 mars, 2022. Det ser vi fram emot!
Det finns mycket kvar att göra vid våra lärosäten men Sverige har en mycket viktig internationell roll att värna den akademiska friheten och vikten av studentinflytande vilket var någon som jag och min rektorskollega i Lund särskilt lyfte i Aktuella frågor i Sydsvenskan den 22 mars.
Malmö universitet har, som jag ser det, mycket goda förutsättningar att genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft bidra till en mer jämlik och hållbar samhällsutveckling. Vi behöver dock bli bättre på att gå från ord till handling och göra det tillsammans!
