Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Internationalisering

“Commitment to fostering human rights is not always visible”

The developments of recent years, encompassing pandemics, wars, unrest and increased polarisation, affect us across various spheres – both local and global, personal and professional. Among these is the ongoing war between Hamas and Israel.

At our University, impacts of the ongoing war is felt by both staff and students, in various ways, and we live in a city where many have strong ties to the Middle East. As a result, several people now urge the University to take a stance on the matter, drawing comparisons to Russia’s full-scale invasion of Ukraine.

Swedish universities, however, answer to the country’s government and act in accordance with its decisions on foreign and security policy matters. After Russia launched its full-scale invasion of Ukraine, the government suspended all cooperation with Russia.

The University’s commitment to fostering human rights and democracy is not always visible to everyone. Yet, it remains a central focus in various contexts within the University management and in different meeting forums, often multiple times a week, as well as in discussions with other national and international actors.

Malmö University is also involved in several international associations that share our core values. We have signed the Magna Charta Universitatum, standing up for academic freedom and the autonomy of universities, while also recognising the great responsibility that we as a university bear. Additionally, as a member of Scholars at Risk (SAR), we have hosted a couple of researchers who have been unable to work safely at their home institutions. Given the sensitive nature of these endeavours, as these academics are at risk and do not want to advertise their presence, such activities are conducted discreetly, and the process of hosting SAR researchers is extensive.

Internationalisation in research and higher education holds significant importance for several reasons. A diversity of perspectives enriches knowledge and provides a greater understanding of different traditions and ways of thinking. However, contemporary discussions highlight the risks inherent in international collaboration, and the government has commissioned UHR (the Swedish Council for Higher Education), The Swedish Research Council and VINNOVA to investigate responsible internationalisation practices.

Malmö University is one of the higher education institutions selected to engage in dialogue with the investigators. In a polarised world, we must carefully consider who we collaborate with, mindful of potential security and personal risks. Every employee shares this responsibility. Nevertheless, we must also remind ourselves of the opportunities. Academic partnerships are long-term commitments and can lay the groundwork for new knowledge in the future.

For a few years now, the University’s Memorandum of Understanding has included statements affirming our commitment to the core tenets of our strategy, including human rights and democracy. This enables us to contribute to improvements in academic freedom, democracy and human rights. The Advisory Board for Global Engagement has identified specific issues we must pay attention to in terms of responsibility (read about responsible internationalisation, in Swedish).

We also recently adopted our new ‘Guideline for the handling of victimisation, harassment and sexual harassment against staff and students’, which forms a crucial component of the University’s efforts to combat both Islamophobia and anti-Semitism. In addition, we collaborate with several societal actors to address these issues.

At our university, support is available to students and staff who experience worry or anxiety. Information about these support services can be found on both the Staff Web and Student Health pages (read more about this on page ‘The University in a troubled world’).

We foster open dialogue, discussion and debate on important issues. There must be space for such exchanges at the University, and everyone should be afforded the opportunity to express themselves freely. Perhaps even more importantly, we should listen to others to learn and dare to reconsider our position. Such conversations, grounded in research, lie at the heart of academia, as they contribute to knowledge development and lead to well-founded positions. As a university, we recognise our responsibility to contribute with knowledge and perspectives on current topics. We can explain, but also critically examine, complex issues.

We want to continue our work on these important issues with greater visibility. One upcoming initiative is our ‘Open Conversations’ series, through which we aim to provide nuance and fact-based insights on pressing issues. We plan to start with a discussion focusing on the role of universities in navigating complex and tense situations. Later in the spring, we hope to continue with another conversation. You are welcome to share your perspective and learn from others.

Rebecka Lettevall, Pro-Vice-Chancellor and Professor

Kerstin Tham, Vice-Chancellor and Professor


Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Hat, hot och våld Internationalisering

“Viktigt att tillgängliggöra vår kunskap i pågående konflikter”

Det har under en tid framkommit tydliga förväntningar på att rektorer för universitet och högskolor ska ta ställning i det pågående kriget mellan Hamas och Israel. Som rektor för Malmö universitet har jag behövt tid för eftertanke och kritisk reflektion kring universitetets roll och ansvar i samhället. Vi rektorer behöver hålla flera saker i huvudet samtidigt för att kunna hantera dessa komplexa frågor på bästa sätt.

Malmö universitets vision är att bidra till ett mer hållbart och jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft. Vidare så är universitetet grundat på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditioner om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet (Strategi 2025). Hur kan vi då leva upp till våra visioner i ord och handling i en polariserad värld där den ena krisen avlöser den andra? Kriget mellan Hamas och Israel är mycket komplext och väcker nya frågor.

För mig är det viktigt att ha de akademiska värdena som utgångpunkt för min reflektion i en tid då demokrati och den akademiska friheten är hotad på många platser i världen och att det därför är särskilt viktigt att lyfta fram att de akademiska värdena är universella. Universiten runt om i världen har en fantastisk möjlighet att tillsammans handla i enlighet med de gemensamma akademiska värdena som är nära sammantvinnade med ett demokratiskt samhälle där fred och frihet råder och där mänskliga rättigheter respekteras.

Några reflektioner kring saker som rektor behöver hålla i huvudet samtidigt i den komplexa situation som råder:

  1. Vikten av att Malmö universitet värnar den akademiska friheten och integriteten vilket innebär att vi ska stå fria från direkt politisk, ekonomisk och ideologisk påverkan. Forskarens roll i samhället är att sakligt grundade argument alltid ska stå i centrum. Vi lever i ett demokratiskt samhälle vilket bland annat innebär att vi alla har åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Universitetet ska verka för en öppen, kritisk och konstruktiv samhällsdebatt lokalt, nationellt och globalt.
  2. Universitetens roll är att bidra med forskningsbaserad kunskap och kritisk reflektion kring olika samhällsfrågor och vetenskapligt förankrade perspektiv. Malmö universitet har en viktig roll att tillgängliggöra vår kunskap i de globala kriser och konflikter som pågår. Våra forskare inom bland annat globala politiska studier, mänskliga rättigheter och freds- och konfliktsvetenskap samt demokratiforskning, migrationsforskning och historieforskning har en viktig roll att delta i samhällsdebatten utifrån sakligt grundade argument och perspektiv. Malmö universitet vill vara ett lärosäte som står för frihet och öppenhet så vi behöver skapa fler arenor för öppna akademiska samtal och seminarier som kan bidra till en ökad kunskap och förståelse hos medarbetare, studenter och allmänhet. Förhoppningsvis kan vi på detta sätt bidra till att minska och överbrygga den politiskt färgade polariseringen som råder i samhället och som så lätt smittar av sig på vår akademiska verksamhet som ska stå fri från politisk och ideologisk påverkan.
  1. De två senaste månaderna har jag reflekterat mycket kring möjliga konsekvenser av kriget för våra studenter och medarbetare. Det är troligtvis många av våra 25 000 studenter men även medarbetare som på olika sätt är personligt drabbade av det pågående kriget. Vi konfronteras alla med bilder och berättelser från en fruktansvärd krigssituation där många civila skadas och dödas. Det finns en risk att oro, stress och frustration ökar bland våra studenter och medarbetare, vilket i sin tur kan påverka studier, undervisning och forskning. Jag har därför som rektor varit noga med att fokusera på dessa frågor vid höstens chefsmöten, verksamhetsdialoger, universitetsstyrelsen och ledningsgruppen. Fokus har varit på hur vi som chefer och ledare kan fånga upp och förebygga diskriminering, kränkningar, trakasserier, hot och hat i vår verksamhet för att skapa en arbetsmiljö som genomsyras av tillit, delaktighet och arbetsglädje. Nyligen fattades ett rektorsbeslut om en ny Riktlinje för universitetets hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier mot medarbetare eller student som jag hoppas ska kunna vägleda oss i vårt arbete för att motverka såväl antiseminitism som islamofobi som står i särskilt fokus i den globala konflikt som pågår. Här har vi alla ett gemensamt ansvar. På Malmö universitet har vi nolltolerans mot diskriminering och kränkande särbehandling.
  2. Under de senaste två månaderna har jag även reflekterat mycket kring behovet av värderingsbaserat ledarskap (value based leadership) i världen. Malmö universitet har under många år utbildat ledare från olika samhällssektorer i värderingsbaserat ledarskap som tar sin utgångspunkt i kunskaper om mänskliga rättigheter. Universitetet har varit värd för Anna Linds ledarskapsakademi i många år. Nu är det institutionen K3 på Fakulteten för kultur och samhälle som är värd för akademin och jag har en dröm om att kunskaper om det värderingsbaserade ledarskapet ska sprida sig i samhället och bidra till en bättre värld med demokrati och fred. Kanske kan jag även i min nya roll som ordförande för EWORA (European Women Rectors Association) bidra till ett mer jämställt och värderingsbaserat ledarskap inom akademin?

Avslutningsvis så hoppas jag att vi kan fortsätta dessa diskussioner på det nya året och jag hoppas att vi alla får mer tid till eftertanke och reflektion under helgerna som vi har framför oss.

Rektor

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Demokrati Internationalisering

Vi står enade med Ukraina i kampen för demokrati

(in English below)

Malmö universitet är grundat på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditionen om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet. Universitetets värderingar är grundstenar i ett demokratiskt samhälle och särskilt viktiga i tider av krig och konflikt.

Malmö universitet fördömer Putinregimens agerande och invasionen av Ukraina, som innebär ett övergrepp mot civilbefolkningen och de demokratiska värdena i och utanför Ukraina. Det är oroväckande att se hur universiteten i Ukraina tvingas stänga ner, vilket kommer att få långtgående konsekvenser för såväl studenter under utbildning som pågående forskning.

I den rådande svåra situationen handlar det först och främst om att visa medmänsklighet och stödja varandra, särskilt våra studenter och medarbetare som på olika sätt påverkas. Studenthälsan erbjuder stöd till studenter och förmedlar råd i hur vi i krislägen kan agera för att stärka vår egen hälsa. Vi har också påbörjat dialog om hur vi längre fram kan öppna upp vårt universitet för studenter som tvingats avbryta sina högre studier i Ukraina. Denna fråga behöver diskuteras nationellt. Det är också angeläget att upprätthålla våra relationer med universitet och kollegor i Ukraina för att visa vårt stöd.

Vi har sedan flyktingtillströmningen 2015 samlat goda erfarenheter hur vi kan bistå akademiker som inte kan verka i sitt hemland eller på något sätt är under hot, inte minst genom vårt medlemskap i Scholars at Risk (SAR-Sweden) har vi haft och kommer fortsatt att ta emot utsatta forskare. Här har såväl den internationella akademiska arenan stora möjligheter att kunna bistå liksom vårt regionala nätverk Lärosäten Syd.

Malmö universitet bedriver forskning inom politiska, sociala, kulturella, ekonomiska och andra relationer av betydelse, inom och mellan Ryssland och Kaukasien, samt mellan angränsande stater. Genom vår forskning har vi en expertkunskap som kan bidra i att tolka och analysera den komplexa situationen över tid. Våra forskare har redan varit aktiva i olika mediekanaler och flera aktiviteter planeras för att sprida forskningsbaserad kunskap. (Se även vår kalender)

Den oro vi alla känner för krigets utveckling i Ukraina är förstås påtaglig. Hoppet finns i att Europa och världen kunnat gå samman och agerar med kraftfulla åtgärder. Alla kan vi bidra med något. Även på individnivå, där utgångpunkten är omtanken människa till människa.

Malmö universitet strävar efter att vara ett öppet universitet som understödjer internationella samarbeten med andra universitet i världen. Det känns i rådande situation dock viktigt att förhålla oss mycket kritiska till samarbeten med statliga myndigheter och universitet i Ryssland. Vi vill dock stödja våra kollegor som är utsatta för hot i sina hemländer och kommer därför att fortsätta vårt engagemang i SAR-Sweden. 

We stand united with Ukraine in the fight for democracy

Malmö University is founded on humane, democratic and academic values grounded in the ideas of an open society, freedom of speech, and critical thinking. Our values are the cornerstones of a democratic society, and they are particularly important in times of war and conflict.

We at the University condemn the actions of Putin’s regime and the invasion of Ukraine, which is an attack against the civilian population and democratic values inside and outside Ukraine. It is worrying how universities in Ukraine are being forced to shut down, as this will have far-reaching consequences for students and ongoing research.

In the current difficult situation, we must first and foremost show compassion and support each other, especially our students and staff affected by the situation in different ways. The Student Health Service offers help to students and gives advice on how we can take care of our health in times of crisis. We have also started a dialogue about how we can, in the future, open our doors to students who have been forced to interrupt their higher education in Ukraine. This issue needs to be discussed nationally; we must also show support and maintain our relations with universities and colleagues in Ukraine.

Since the influx of refugees in 2015, we have gathered good experience of assisting academics who are unable to work in their home country or are in some way under threat. We have, and will, continue to receive researchers who are in vulnerable situations, especially through our membership of Scholars at Risk (SAR Sweden). The international academic arena has great potential to help in this regard, as does our regional network, Lärosäten Syd.

The University conducts research on political, social, cultural, economic and other important relations within and between Russia and the Caucasus, as well as between neighbouring states. With our research expertise, we can, over time, contribute to interpretations and analyses of this complex situation. Our researchers have already been active in various media channels, and we are planning to disseminate research-based knowledge in several ways. (See our calendar)

Our shared concern about the development of the war in Ukraine is palpable. The hope lies in the fact that Europe and the world have been able to come together and take strong action. We all have something we can contribute with – even on an individual level, where we can show care to one another.

We strive to be an open university, supporting international collaboration with other universities around the world, but in the current situation, we think it is important to be critical of collaborations with state authorities and universities in Russia. However, we want to support our colleagues under threat in their home countries and will therefore continue our involvement in SAR Sweden.

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Är sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer vägen framåt?

Bland lärosäten pågår olika initiativ för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Det verkar också vara målet för arbetet med att ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, genom forskningsprofiler som aviserades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen.

Idén med kompletta miljöer är att akademiska miljöer som erbjuder utbildning på alla tre nivåer och som på ett tydligt sätt hänger ihop med forskning inom det aktuella kunskapsfältet, bidrar till en kreativ kunskapsmiljö där kunskap av hög kvalitet skapas, sprids och delas med andra.

I en komplett akademisk miljö är samverkan med aktörer utanför lärosätet en viktig och sammanflätad del av den akademiska verksamheten. Flera högskolor lyfter fram kompletta miljöer som ett mål, till exempel Dalarnas högskola, Gävle högskola och Borås högskola. KK-stiftelsen har alltid haft som mål att stödja de nya lärosätenas byggande av kompletta miljöer med forskning som samproduceras med svenska företag, vilket har bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer vid de nya lärosätena.

Linneuniversitetet har identifierat sju tvärvetenskapliga så kallade kunskapsmiljöer som bedriver framstående forskning, utbildning och samverkan som ett sätt för universitetet att möta komplexa samhällsutmaningar.

Linneuniversitetets inriktning verkar vara i linje med Malmö universitets Strategi 2022, som har tre övergripande mål där det tredje målet handlar just om att skapa ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Malmö universitet skiljer sig dock från andras definitioner av kunskapsmiljöer. Vi har även lagt in att miljöerna ska vara både sammanhållna och gränsöverskridande, vilket kan vara motsägelsefullt och tolkas på olika sätt.

Gränsöverskridande ger nya perspektiv till ett mer hållbart samhälle

Från mitt perspektiv är det tredje målet i Strategi-2022 det viktigaste målet för Malmö universitets fortsatta utveckling. Det är särskilt viktigt för oss att fortsätta vara gränsöverskridande, då det är en del av universitetets identitet. Genom vår gränsöverskridande fler- och tvärvetenskapliga ansats i både utbildning och forskning, föds nya perspektiv och kunskaper som behövs för ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

Genom vår omfattande samverkan med andra samhällsaktörer formulerar vi nya samhällsrelevanta forskningsfrågor tillsammans och skapar goda förutsättningar för studenternas lärande och utveckling av kritisk reflektion och handlingskraft. Malmö stad är och har alltid varit en viktig samverkanspartner. I november skrev vi under ett gemensamt samverkansavtal som båda parter är mycket stolta över.

Malmö universitet har nu haft universitetsstatus i fyra år och det är lite tidigt att utvärdera hur långt vi har kommit i utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Det är dock viktigt att vi vågar ta ställning till vad vi menar med sammanhållna och gränsöverskridande miljöer.

2018 fick vi rätten att besluta om nya forskarutbildningsämnen vilket har inneburit fyra nya forskarutbildningsämnen inom områden där vi har mycket utbildning på grund/avancerad nivå samt forskning vilket har bidragit till mer sammanhållna miljöer inom dessa ämnesområden. Men, man kan fråga sig om det finns en risk att dessa miljöer nu blir mindre gränsöverskridande och isolerar sig mer? Finns det en risk att vi skapar för små sammanhållna miljöer?

Vi har sedan universitetsblivandet även satsat på ett tiotal nya internationella masterprogram i syfte att utveckla akademiska miljöer som är mer kompletta och har en bättre balans mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå men även för att stärka miljöernas internationella prägel. Detta har även skapat nya möjligheter att rekrytera internationella lärare och forskare som kan undervisa i våra internationella masterprogram och knyta sin forskning till våra gränsöverskridande och internationella forskningsmiljöer.

Organisering för sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer

På Malmö universitet finns det för närvarande tre olika universitetsgemensamma sätt att organisera och finansiera forskningsmiljöer, 1) fakultetsgemensamma forskningscentrum, 2) flervetenskapliga forskningsprogram som adresserar komplexa samhällsfrågor samt 3) forskningsplattformar som utlyses inom respektive fakultet. Man kan ställa sig frågan om hur dessa forskningsmiljöer bidrar till utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer och i så fall på vilket sätt?

Såväl doktorander, lärare och forskare av olika slag är anställda på universitetets institutioner/motsvarande där de tar ett stort ansvar för undervisningen inom kurser och program samt institutionens högre seminarier och handledarkollegier. Forskningens frihet ska värnas och är viktigt för att hålla en hög vetenskaplig kvalitet. Kanske är det så att forskningen måste få vara gränsöverskridande om vi ska kunna ta oss an de stora och komplexa samhällsutmaningarna vi står inför?

I så fall är nog de tre universitetsgemensamma sätten att organisera  forskningsmiljöer/konstellationer som bedriver flervetenskaplig och gränsöverskridande forskning inom tematiska områden inte så tokiga? Forskningen inom dessa konstellationer utvärderas regelbundet vilket är bra men en viktig förutsättning för akademisk kvalitet är att utbildning och forskning vävs samman och att lärare/forskare tar ett stort ansvar för både forskning och undervisning och involverar studenterna i pågående forskning. Behöver vi stärka integreringen mellan forskning och utbildning ytterligare och i så fall hur?

Jag hoppas att vi snart kommer att få mer information från utbildningsdepartementet kring den fortsatta processen att ansöka om forskningsprofiler. För Malmö universitets del är det viktigt att detta arbete skapar ett mervärde för såväl forskning som utbildning och samverkan men även utvecklingen av våra sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Annars finns det risk att arbetet med forskningsprofiler hindrar universitetets pågående utvecklingsarbete inom forskningen. Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att koordinera processen för den nationella satsningen på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning genom forskningsprofiler, tillsammans med övriga statliga forskningsråd.

Vi behöver diskutera vidare kring många av de frågor jag ställt i min rektorsblogg och den kanske viktigaste frågan är om och hur vi vill skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer och i så fall, varför det är viktigt? Just nu pågår även arbetet med att ta fram en förnyad universitetsstrategi 2023-2025 som jag hoppas ska ge inspiration till universitetets fortsatta utvecklingsarbete mot nya höjder!

Kategorier
akademiska värden Forskning Internationalisering Samverkan

Gräva vidare där vi står

När en person drabbas av stroke är gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för att lyckas med rehabiliteringen. Såväl personen med stroke som närstående ingår i rehabiliteringsteamet tillsammans med vårdens olika professioner som samverkar interdisciplinärt. Det finns en mängd forskningsstudier som ger stöd för detta och är självklart för oss som forskar och arbetar inom rehabilitering över gränser.

Kategorier
Akademisk frihet Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald

Vi kan bli bättre, och vi kan göra skillnad

Många tankar har väckts i samband med diskussionerna om masterprogrammet i sexologi, både i media och bland universitetets studenter och medarbetare. Hur kan vi som universitet bidra till en ökad kunskap och förståelse i samhället om frågor som diskriminering och rasism? Hur kan vi skapa en öppen akademisk kultur som inspirerar oss att tänka nytt och gränsöverskridande utifrån ett kritiskt och förhållningssätt som inte upplevs som kränkande?