Hur genomförs interkulturellt lärande som omfattar alla medarbetare och studenter på universiteten? Varför bör interkulturellt lärande prioriteras? Det var några av huvudfrågorna på en internationell konferens som Malmö universitet nyligen stod värd för.
Vi behöver global kompetens för att leva och använda oss av kulturella, religiösa, sociala, språkliga, ekonomiska och miljömässiga olikheter.
Vi nordiska universitet måste kraftsamla i EU. Det handlar om att vår forskningsbaserade kunskap måste ligga till grund för politiska beslut. Det handlar om att en större andel av EU:s budget avsätts till Forskning och Innovation inom det nya programmet Horizon Europe. Ytterst handlar det om hur Europa ska kunna hävda sig inom högre utbildning och forskning gentemot USA och Kina. I synnerhet efter Brexit.
Vi riskerar glömma bort hur vi skapar kreativitet och nytänkande i våra egna organisationer, då vi fokuserar mycket på att bli innovativa ihop med andra aktörer. Universiteten ska producera empirisk kunskap, men också bidra till att den kan komma till användning i samhället och samtidigt vara en kritisk röst.
Det råder stor samsyn om att internationaliseringsarbetet måste involvera alla – studenter, lärare och medarbetare och vara en integrerad del av utbildning, forskning och samverkan. Det framkom när Rådet för globalt engagemang möttes i förra veckan.
2019 – ett nytt år med nya möjligheter att bidra till en mer sammanhållen fredlig och inkluderande värld. Med kunskapsallianser tvärs över nations- och kulturgränser. Detta behövs mer än någonsin när vi nu ser att den akademiska friheten, den fria tanken och andra demokratiska principer krymper i Europa.
För en vecka sedan invigde Lärosäten Syd ett nytt kontor i Bryssel. Det nya kontoret är ett unikt initiativ eftersom det är första gången som svenska lärosäten etablerar ett gemensamt kontor här. Vi tror att vi med vår närvaro kan påverka viktiga policyprocesser och skapa nya samarbeten.