Kategorier
Forskning Internationalisering Mångfald Samverkan

Att vara innovativ är att vara gränsöverskridande

Vi riskerar glömma bort hur vi skapar kreativitet och nytänkande i våra egna organisationer, då vi fokuserar mycket på att bli innovativa ihop med andra aktörer. Universiteten ska producera empirisk kunskap, men också bidra till att den kan komma till användning i samhället och samtidigt vara en kritisk röst.

European University Association (EUA) hade sin årliga konferens veckan innan påsk. Denna gång var temat Driving Innovation in Europe’s Universities.
I presentationerna kring hur forskningen i Europa kan bli mera innovativ, lyfts flervetenskap (multidisciplinarity) fram som den viktigaste ingrediensen. Milena Zic-Fuchs, kroatisk professor i lingvistik, menar att empirisk kunskap behöver omsättas till orienterande kunskap (orientational knowledge) som är kulturellt definierad och möjlig att översätta till samhällsfenomen.

Detta går att applicera på en rad forskningsområden.

Jag har i ett tidigare blogginlägg betonat att klimatutmaningen endast kan lösas genom att vi går från att förstå klimatproblemen till att fokusera på hur vi – genom forskning – kan komma tillrätta med dessa. Det finns motsvarande utmaningar när det gäller digitaliseringen av samhället. Vi vet att det inte räcker med tekniska lösningar eller system för hantering av stora datamängder.  Vi behöver också förstå hur vardagliga företeelser och mänskligt beteende tar sig i uttryck i  digitaliseringen i samhället.

Båda dessa exempel visar på hur humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan bidra till viktiga genombrott inom naturvetenskap, teknik och medicin. En viktig framgångsfaktor för att fortsätta bygga starka forskningsmiljöer vid Malmö universitet är att utnyttja just detta. Vi måste vara uthålliga och utmana hur kunskap skapas och används i samhället. Hur ska då det gå till?

I Malmö universitets Strategi 2022 slås det fast att vi ska bygga: ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Vad innebär det att dessa skall vara gränsöverskridande? Här skulle jag vilja koppla ihop med resonemanget ovan om kunskapens natur och snarare tala om transdisciplinär kunskap (transdisciplinarity), det vill säga kunskap som överbryggar disciplinära gränser. På samma sätt som dagens ämnen och vetenskapsområden ofta växt fram på grund av att gamla discipliner och strukturer utmanats, måste vi fortsätta vidga vårt vetande genom nya kombinationer och insikter.

I arbetet med strategin diskuterades flervetenskapens roll flitigt. Idag har vi en organisation och ämnesstruktur som andas flervetenskap på olika sätt. Jag tror det är viktigt att betona att det inte går att skapa fler- eller tvärvetenskap enbart genom organisation. Nästan alla institutioner och utbildningsprogram vid Malmö universitet har ett blandat ursprung och en flervetenskaplig karaktär, men innebär det att undervisningen ser annorlunda ut än på andra lärosäten – eller att vi ställer andra forskningsfrågor? Det finns säkert exempel på det, men jag är inte så säker på att vi utnyttjar dessa möjligheter fullt ut.

En annan mening som vi gärna lyfter fram i strategin är att ”de olika vetenskapsområdenas särart och traditioner respekteras och ges möjlighet att framträda på ett tydligt sätt”. Det kan vid en första anblick se ut som raka motsatsen till ovanstående. För mig betyder det däremot en möjlighet att kombinera olika synsätt, vilket är en förutsättning för att arbeta just gränsöverskridande – att respektera varandras kunskaper och se möjligheter där dessa bryts mot invanda föreställningar.

Av Per Hillbur

Per Hillbur är biträdande professor i miljövetenskap och docent i kulturgeografi.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *