Kategorier
Akademisk frihet Demokrati Forskning

“Akademisk frihet utmanas av politiskt beslut”

I veckan fattade regeringen beslut om nya styrelser vid universitet och högskolor. De nya styrelserna påbörjar sitt uppdrag 1 maj vilket innebär att beslutet kom mycket sent. I pressmeddelandet informerar minister för högre utbildning och forskning, Mats Persson, att:

”Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”.

Beslutet innebär att styrelsernas externa ledamöter utses för 17 månader i stället för 36 månader som är i enlighet med det gällande regelverket.

Hur ska vi tolka detta beslut?

Jag är naturligtvis glad över att regeringen har utsett bra externa ledamöter i universitetsstyrelsen. Men, hur ska de nya ledamöterna och ordförande i universitetsstyrelsen hinna sätta sig in i verksamhet och uppdrag och samtidigt ansvara för att rekrytera en ny rektor på 17 månader?

Beslutet är oroväckande och upplevs som respektlöst mot alla inblandade som nomineringspersoner, externa ledamöter, ordförande och ledningarna för universitet och högskolor.

Lärosätenas akademiska frihet och autonomi utmanas genom detta politiska beslut. Jag blir mycket besviken över det då den nuvarande regeringen så tydligt har uttryckt vikten av akademisk frihet. Beslutet innebär en ökad risk för politisk styrning vid tillsättningen av lärosätenas styrelser och man kan ställa sig frågan om det även finns en politisk vilja att öka styrningen vid tillsättningen av nya rektorer?

Hur ska andra länder uppfatta detta beslut? Sverige har länge haft en viktig roll i att värna den akademiska friheten och autonomin som är grundpelare i ett demokratiskt land och som är själva utgångpunkten i Malmö universitets Strategi 2025 liksom det internationella manifestet Magna Charta universitatum som har skrivits under av fler än 900 universitet i världen.

Jag har full förståelse för regeringens behov av att säkerställa att våra universitet och högskolor har kompetens och förståelse för det säkerhetspolitiska läget men det finns många andra sätt att säkerställa en sådan kompetens och det systematiska säkerhetsarbetet vid våra lärosäten.

Förra veckan var Malmö universitet värd för lärosätenas årliga nationella Säkerhetskonferens 2023 då våra säkerhetschefer och deras team utvecklade och delade med sig av sin kunskap och kompetens inom området. Dessa grupperingar utgör en samlad tillgång för universitet och högskolor i Sverige. Regeringen hade också kunnat välja att utbilda de nya styrelserna i det säkerhetspolitiska läget i stället för att öka den politiska styrningen av lärosätenas styrelser och genom detta förminska lärosätenas autonomi och akademiska frihet.

Nästa vecka har rektorerna ett inbokat möte med minister Mats Persson och jag hoppas att vi då kommer att få mer klarhet i vad dagens beslut innebär?

Nästa fredag har den nya universitetsstyrelsen vid Malmö universitet sitt första sammanträde och introduktion av de nya ledamöterna. Jag hoppas att de nya ledamöterna ska känna intresse och glädje av att ingå i vår styrelse trots att deras period blir halverad. Jag ser fram emot att träffa den nya styrelsen som har en mycket viktig roll!

Kerstin Tham, rektor

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Är sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer vägen framåt?

Bland lärosäten pågår olika initiativ för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Det verkar också vara målet för arbetet med att ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, genom forskningsprofiler som aviserades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen.

Idén med kompletta miljöer är att akademiska miljöer som erbjuder utbildning på alla tre nivåer och som på ett tydligt sätt hänger ihop med forskning inom det aktuella kunskapsfältet, bidrar till en kreativ kunskapsmiljö där kunskap av hög kvalitet skapas, sprids och delas med andra.

I en komplett akademisk miljö är samverkan med aktörer utanför lärosätet en viktig och sammanflätad del av den akademiska verksamheten. Flera högskolor lyfter fram kompletta miljöer som ett mål, till exempel Dalarnas högskola, Gävle högskola och Borås högskola. KK-stiftelsen har alltid haft som mål att stödja de nya lärosätenas byggande av kompletta miljöer med forskning som samproduceras med svenska företag, vilket har bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer vid de nya lärosätena.

Linneuniversitetet har identifierat sju tvärvetenskapliga så kallade kunskapsmiljöer som bedriver framstående forskning, utbildning och samverkan som ett sätt för universitetet att möta komplexa samhällsutmaningar.

Linneuniversitetets inriktning verkar vara i linje med Malmö universitets Strategi 2022, som har tre övergripande mål där det tredje målet handlar just om att skapa ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Malmö universitet skiljer sig dock från andras definitioner av kunskapsmiljöer. Vi har även lagt in att miljöerna ska vara både sammanhållna och gränsöverskridande, vilket kan vara motsägelsefullt och tolkas på olika sätt.

Gränsöverskridande ger nya perspektiv till ett mer hållbart samhälle

Från mitt perspektiv är det tredje målet i Strategi-2022 det viktigaste målet för Malmö universitets fortsatta utveckling. Det är särskilt viktigt för oss att fortsätta vara gränsöverskridande, då det är en del av universitetets identitet. Genom vår gränsöverskridande fler- och tvärvetenskapliga ansats i både utbildning och forskning, föds nya perspektiv och kunskaper som behövs för ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

Genom vår omfattande samverkan med andra samhällsaktörer formulerar vi nya samhällsrelevanta forskningsfrågor tillsammans och skapar goda förutsättningar för studenternas lärande och utveckling av kritisk reflektion och handlingskraft. Malmö stad är och har alltid varit en viktig samverkanspartner. I november skrev vi under ett gemensamt samverkansavtal som båda parter är mycket stolta över.

Malmö universitet har nu haft universitetsstatus i fyra år och det är lite tidigt att utvärdera hur långt vi har kommit i utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Det är dock viktigt att vi vågar ta ställning till vad vi menar med sammanhållna och gränsöverskridande miljöer.

2018 fick vi rätten att besluta om nya forskarutbildningsämnen vilket har inneburit fyra nya forskarutbildningsämnen inom områden där vi har mycket utbildning på grund/avancerad nivå samt forskning vilket har bidragit till mer sammanhållna miljöer inom dessa ämnesområden. Men, man kan fråga sig om det finns en risk att dessa miljöer nu blir mindre gränsöverskridande och isolerar sig mer? Finns det en risk att vi skapar för små sammanhållna miljöer?

Vi har sedan universitetsblivandet även satsat på ett tiotal nya internationella masterprogram i syfte att utveckla akademiska miljöer som är mer kompletta och har en bättre balans mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå men även för att stärka miljöernas internationella prägel. Detta har även skapat nya möjligheter att rekrytera internationella lärare och forskare som kan undervisa i våra internationella masterprogram och knyta sin forskning till våra gränsöverskridande och internationella forskningsmiljöer.

Organisering för sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer

På Malmö universitet finns det för närvarande tre olika universitetsgemensamma sätt att organisera och finansiera forskningsmiljöer, 1) fakultetsgemensamma forskningscentrum, 2) flervetenskapliga forskningsprogram som adresserar komplexa samhällsfrågor samt 3) forskningsplattformar som utlyses inom respektive fakultet. Man kan ställa sig frågan om hur dessa forskningsmiljöer bidrar till utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer och i så fall på vilket sätt?

Såväl doktorander, lärare och forskare av olika slag är anställda på universitetets institutioner/motsvarande där de tar ett stort ansvar för undervisningen inom kurser och program samt institutionens högre seminarier och handledarkollegier. Forskningens frihet ska värnas och är viktigt för att hålla en hög vetenskaplig kvalitet. Kanske är det så att forskningen måste få vara gränsöverskridande om vi ska kunna ta oss an de stora och komplexa samhällsutmaningarna vi står inför?

I så fall är nog de tre universitetsgemensamma sätten att organisera  forskningsmiljöer/konstellationer som bedriver flervetenskaplig och gränsöverskridande forskning inom tematiska områden inte så tokiga? Forskningen inom dessa konstellationer utvärderas regelbundet vilket är bra men en viktig förutsättning för akademisk kvalitet är att utbildning och forskning vävs samman och att lärare/forskare tar ett stort ansvar för både forskning och undervisning och involverar studenterna i pågående forskning. Behöver vi stärka integreringen mellan forskning och utbildning ytterligare och i så fall hur?

Jag hoppas att vi snart kommer att få mer information från utbildningsdepartementet kring den fortsatta processen att ansöka om forskningsprofiler. För Malmö universitets del är det viktigt att detta arbete skapar ett mervärde för såväl forskning som utbildning och samverkan men även utvecklingen av våra sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Annars finns det risk att arbetet med forskningsprofiler hindrar universitetets pågående utvecklingsarbete inom forskningen. Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att koordinera processen för den nationella satsningen på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning genom forskningsprofiler, tillsammans med övriga statliga forskningsråd.

Vi behöver diskutera vidare kring många av de frågor jag ställt i min rektorsblogg och den kanske viktigaste frågan är om och hur vi vill skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer och i så fall, varför det är viktigt? Just nu pågår även arbetet med att ta fram en förnyad universitetsstrategi 2023-2025 som jag hoppas ska ge inspiration till universitetets fortsatta utvecklingsarbete mot nya höjder!

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Alla kategorier Forskning

Är den akademiska friheten hotad?

Att värna den akademiska friheten är något som har varit i blickfånget under den senaste tiden.

Den akademiska friheten är en grundläggande och viktig del i ett demokratiskt samhälle och är något vi inte ska ta för givet. I den polariserade debatten hörs ibland uttryck för inskränkningar vi behöver vara vaksamma på.

De akademiska värdena är universella och vi behöver stödja kollegor vid universitet i länder där demokratin är hotad. Över 900 universitet i hela världen har undertecknat Magna Charta Universitatum som är grundad på tre principer i enlighet med de akademiska värdena akademisk frihet, integritet och kvalitet i såväl utbildning som forskning. Magna Charta Universitatum uppdaterades 2020 och utgör en viktig grund för samarbetet mellan universitet i världen i en tid då demokratin och den akademiska friheten är hotad. Malmö högskola/universitet skrev under Magna Charta år 2003 och signerade den uppdaterade versionen i somras. 

Den akademiska friheten är lagstadgad i Sverige och handlar i korthet om att forskare ska ha rätt att välja sina ämnen, forskningsfrågor och metoder och publicera forskningen fritt. Utbildningen är mer reglerad men i den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen föreslogs en lagändring som i högre grad även inbegriper den akademiska friheten i utbildningen. Vid Malmö universitet visar de akademiska värdena vägen vid övergången från högskola till universitet.

Utifrån mitt perspektiv är akademisk frihet en förutsättning för akademisk kvalitet och för att vi ska kunna bidra till ett vetenskapligt grundat kritiskt förhållningssätt som samhället behöver i en tid då faktaresistens, populism och polarisering ökar. Våra före detta studenters vetenskapligt grundade kritiska röst behövs i samhället. Genom den kollegiala granskningen stärks den akademiska kvaliteten i vår forskning och utbildning och studenterna utvecklar sitt kritiska förhållningssätt.

Det behövs även en akademisk mångfald inom såväl utbildning som forskning för att motverka likriktning och främja akademisk kvalitet. Grunden i forskning är mångfalden av kunskap och perspektiv. När dessa bryts mot varandra kan nya värdefulla insikter och kunskaper uppstå.

Kollegorna inom ett ämnesområde har en viktig roll att tillsammans främja att en mångfald av perspektiv är representerade i utbildningen och samtidigt lyssna på studenternas olika perspektiv genom bra och aktiva former för studentinflytande.

Det kollegiala seminariet är inom många discipliner en viktig mötesplats för kritisk granskning av olika texter och det akademiska samtalet. Det goda seminariet främjar utvecklingen av ett vetenskapligt grundat kritiskt förhållningssätt och bidrar till att olika perspektiv bryts och nya idéer uppstår. Den kollegiala granskningen är även en viktig förutsättning för att säkra den akademiska kvaliteten i forskningen.

Den uppdaterade versionen av Magna Charta Universitatum har särskilt lyft fram universitetens viktiga samhällsansvar i en värld där en mångfald av kunskap behövs för att möta de stora globala samhällsutmaningarna. Universiteten behöver därför vara inkluderande och främja mångfald och jämlikhet. Malmö universitet som har ett stort samhällsengagemang och globalt engagemang har goda förutsättningar för att vara en förebild och visa vägen för andra. Vi behöver dock vara uppmärksamma och hela tiden lära oss av varandra om vi ska uppnå denna ambition.

Som rektor upplever jag ibland att det kan vara en balansakt att värna den akademiska friheten och i samma andetag ta ett stort samhällsansvar i samverkan med andra samhällsaktörer. Det är dock möjligt och jag ser att Malmö universitet har goda förutsättningar att göra det i vår utbildning och forskning genom att involvera medarbetare och studenter i inkluderande dialoger och samtal. 

Frågan om En fri akademi är en utopi? diskuterades också vid Kvinnliga akademikers förenings (KAF) panelsamtal vid Lunds universitet den 16 oktober. Vid panelsamtalet som modererades av Charlotte Erlanson-Albertson deltog förutom jag själv, Anna-Karin Wyndhamn, Inger Enkvist och Jimmie Kristensson (https://vimeo.com/637625082/0ebaf7b232. Det blev ett konstruktivt och bra samtal som på ett bra sätt ringade in viktiga frågor som behöver diskuteras vidare.

Låt oss diskutera vidare kring dessa viktiga frågor på Malmö universitet. När en mångfald av perspektiv och kunskaper bryts mot varandra kan värdefulla insikter uppstå.

Rektor Kerstin Tham

Kategorier
akademiska värden Forskning Internationalisering Samverkan

Gräva vidare där vi står

När en person drabbas av stroke är gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för att lyckas med rehabiliteringen. Såväl personen med stroke som närstående ingår i rehabiliteringsteamet tillsammans med vårdens olika professioner som samverkar interdisciplinärt. Det finns en mängd forskningsstudier som ger stöd för detta och är självklart för oss som forskar och arbetar inom rehabilitering över gränser.

Kategorier
Akademisk frihet Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald

Vi kan bli bättre, och vi kan göra skillnad

Många tankar har väckts i samband med diskussionerna om masterprogrammet i sexologi, både i media och bland universitetets studenter och medarbetare. Hur kan vi som universitet bidra till en ökad kunskap och förståelse i samhället om frågor som diskriminering och rasism? Hur kan vi skapa en öppen akademisk kultur som inspirerar oss att tänka nytt och gränsöverskridande utifrån ett kritiskt och förhållningssätt som inte upplevs som kränkande? 

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Samverkan

Så säkrar vi ett fritt och oberoende Malmö universitet

Ett nytt år har börjat i en tid då universitetens och högskolornas roll är både ifrågasatt och viktigare än någonsin. Malmö universitet som nytt lärosäte ska, tillsammans med andra universitet i världen, verka för öppenhet och bjuda in till samtal om komplexa och obekväma samhällsfrågor.