Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Är sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer vägen framåt?

Bland lärosäten pågår olika initiativ för att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer. Det verkar också vara målet för arbetet med att ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, genom forskningsprofiler som aviserades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen.

Idén med kompletta miljöer är att akademiska miljöer som erbjuder utbildning på alla tre nivåer och som på ett tydligt sätt hänger ihop med forskning inom det aktuella kunskapsfältet, bidrar till en kreativ kunskapsmiljö där kunskap av hög kvalitet skapas, sprids och delas med andra.

I en komplett akademisk miljö är samverkan med aktörer utanför lärosätet en viktig och sammanflätad del av den akademiska verksamheten. Flera högskolor lyfter fram kompletta miljöer som ett mål, till exempel Dalarnas högskola, Gävle högskola och Borås högskola. KK-stiftelsen har alltid haft som mål att stödja de nya lärosätenas byggande av kompletta miljöer med forskning som samproduceras med svenska företag, vilket har bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer vid de nya lärosätena.

Linneuniversitetet har identifierat sju tvärvetenskapliga så kallade kunskapsmiljöer som bedriver framstående forskning, utbildning och samverkan som ett sätt för universitetet att möta komplexa samhällsutmaningar.

Linneuniversitetets inriktning verkar vara i linje med Malmö universitets Strategi 2022, som har tre övergripande mål där det tredje målet handlar just om att skapa ”Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade”. Malmö universitet skiljer sig dock från andras definitioner av kunskapsmiljöer. Vi har även lagt in att miljöerna ska vara både sammanhållna och gränsöverskridande, vilket kan vara motsägelsefullt och tolkas på olika sätt.

Gränsöverskridande ger nya perspektiv till ett mer hållbart samhälle

Från mitt perspektiv är det tredje målet i Strategi-2022 det viktigaste målet för Malmö universitets fortsatta utveckling. Det är särskilt viktigt för oss att fortsätta vara gränsöverskridande, då det är en del av universitetets identitet. Genom vår gränsöverskridande fler- och tvärvetenskapliga ansats i både utbildning och forskning, föds nya perspektiv och kunskaper som behövs för ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

Genom vår omfattande samverkan med andra samhällsaktörer formulerar vi nya samhällsrelevanta forskningsfrågor tillsammans och skapar goda förutsättningar för studenternas lärande och utveckling av kritisk reflektion och handlingskraft. Malmö stad är och har alltid varit en viktig samverkanspartner. I november skrev vi under ett gemensamt samverkansavtal som båda parter är mycket stolta över.

Malmö universitet har nu haft universitetsstatus i fyra år och det är lite tidigt att utvärdera hur långt vi har kommit i utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Det är dock viktigt att vi vågar ta ställning till vad vi menar med sammanhållna och gränsöverskridande miljöer.

2018 fick vi rätten att besluta om nya forskarutbildningsämnen vilket har inneburit fyra nya forskarutbildningsämnen inom områden där vi har mycket utbildning på grund/avancerad nivå samt forskning vilket har bidragit till mer sammanhållna miljöer inom dessa ämnesområden. Men, man kan fråga sig om det finns en risk att dessa miljöer nu blir mindre gränsöverskridande och isolerar sig mer? Finns det en risk att vi skapar för små sammanhållna miljöer?

Vi har sedan universitetsblivandet även satsat på ett tiotal nya internationella masterprogram i syfte att utveckla akademiska miljöer som är mer kompletta och har en bättre balans mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå men även för att stärka miljöernas internationella prägel. Detta har även skapat nya möjligheter att rekrytera internationella lärare och forskare som kan undervisa i våra internationella masterprogram och knyta sin forskning till våra gränsöverskridande och internationella forskningsmiljöer.

Organisering för sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer

På Malmö universitet finns det för närvarande tre olika universitetsgemensamma sätt att organisera och finansiera forskningsmiljöer, 1) fakultetsgemensamma forskningscentrum, 2) flervetenskapliga forskningsprogram som adresserar komplexa samhällsfrågor samt 3) forskningsplattformar som utlyses inom respektive fakultet. Man kan ställa sig frågan om hur dessa forskningsmiljöer bidrar till utvecklingen av sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer och i så fall på vilket sätt?

Såväl doktorander, lärare och forskare av olika slag är anställda på universitetets institutioner/motsvarande där de tar ett stort ansvar för undervisningen inom kurser och program samt institutionens högre seminarier och handledarkollegier. Forskningens frihet ska värnas och är viktigt för att hålla en hög vetenskaplig kvalitet. Kanske är det så att forskningen måste få vara gränsöverskridande om vi ska kunna ta oss an de stora och komplexa samhällsutmaningarna vi står inför?

I så fall är nog de tre universitetsgemensamma sätten att organisera  forskningsmiljöer/konstellationer som bedriver flervetenskaplig och gränsöverskridande forskning inom tematiska områden inte så tokiga? Forskningen inom dessa konstellationer utvärderas regelbundet vilket är bra men en viktig förutsättning för akademisk kvalitet är att utbildning och forskning vävs samman och att lärare/forskare tar ett stort ansvar för både forskning och undervisning och involverar studenterna i pågående forskning. Behöver vi stärka integreringen mellan forskning och utbildning ytterligare och i så fall hur?

Jag hoppas att vi snart kommer att få mer information från utbildningsdepartementet kring den fortsatta processen att ansöka om forskningsprofiler. För Malmö universitets del är det viktigt att detta arbete skapar ett mervärde för såväl forskning som utbildning och samverkan men även utvecklingen av våra sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Annars finns det risk att arbetet med forskningsprofiler hindrar universitetets pågående utvecklingsarbete inom forskningen. Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att koordinera processen för den nationella satsningen på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning genom forskningsprofiler, tillsammans med övriga statliga forskningsråd.

Vi behöver diskutera vidare kring många av de frågor jag ställt i min rektorsblogg och den kanske viktigaste frågan är om och hur vi vill skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer och i så fall, varför det är viktigt? Just nu pågår även arbetet med att ta fram en förnyad universitetsstrategi 2023-2025 som jag hoppas ska ge inspiration till universitetets fortsatta utvecklingsarbete mot nya höjder!

Kategorier
akademiska värden Forskning Internationalisering Samverkan

Gräva vidare där vi står

När en person drabbas av stroke är gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för att lyckas med rehabiliteringen. Såväl personen med stroke som närstående ingår i rehabiliteringsteamet tillsammans med vårdens olika professioner som samverkar interdisciplinärt. Det finns en mängd forskningsstudier som ger stöd för detta och är självklart för oss som forskar och arbetar inom rehabilitering över gränser.

Kategorier
Akademisk frihet akademiska värden Forskning Samverkan

Så säkrar vi ett fritt och oberoende Malmö universitet

Ett nytt år har börjat i en tid då universitetens och högskolornas roll är både ifrågasatt och viktigare än någonsin. Malmö universitet som nytt lärosäte ska, tillsammans med andra universitet i världen, verka för öppenhet och bjuda in till samtal om komplexa och obekväma samhällsfrågor.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Internationalisering Mångfald Samverkan

Inspirerar till att arbeta än mer intensivt med interkulturellt lärande

Hur genomförs interkulturellt lärande som omfattar alla medarbetare och studenter på universiteten? Varför bör interkulturellt lärande prioriteras? Det var några av huvudfrågorna på en internationell konferens som Malmö universitet nyligen stod värd för.
Vi behöver global kompetens för att leva och använda oss av kulturella, religiösa, sociala, språkliga, ekonomiska och miljömässiga olikheter.

Kategorier
EU Forskning Hållbarhet Internationalisering Samverkan

Viktigare än någonsin att universiteten gör sig gällande i EU

Vi nordiska universitet måste kraftsamla i EU. Det handlar om att vår forskningsbaserade kunskap  måste ligga till grund för politiska beslut. Det handlar om att en större andel av EU:s budget avsätts till Forskning och Innovation inom det nya programmet Horizon Europe. Ytterst handlar det om hur Europa ska kunna hävda sig inom högre utbildning och forskning gentemot USA och Kina. I synnerhet efter Brexit.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Samverkan

Almedalen – ett koncentrat av viktiga samhällsfrågor där lärosätena spelar en viktig roll

Lärosätena måste bli bättre på att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap. Vi måste också hitta nya sätt att få politiker att använda sig av lärosätenas forskning så att politiska beslut är och blir kunskapsbaserade. Vi behöver även använda digitaliseringens möjligheter för att samla, analysera och dela forskningsresultat. AI och hållbarhetsfrågorna måste också ha en mer framskjuten plats framöver. Det är några av mina reflektioner från Almedalen 2019.