Vi nordiska universitet måste kraftsamla i EU. Det handlar om att vår forskningsbaserade kunskap måste ligga till grund för politiska beslut. Det handlar om att en större andel av EU:s budget avsätts till Forskning och Innovation inom det nya programmet Horizon Europe. Ytterst handlar det om hur Europa ska kunna hävda sig inom högre utbildning och forskning gentemot USA och Kina. I synnerhet efter Brexit.
Den 9-10 september anordnades för första gången ett gemensamt möte med 60 rektorer och vicerektorer vid nästan alla nordiska universitet och högskolor. Nordic University Days in Brussels. Timingen var helt rätt då de nya EU-kommissionärerna utnämndes och fick sina portföljer av EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Ylva Johansson är nu EU-kommisionär för migrationsfrågor, en svår portfölj då EU inte lyckats lösa frågor kring flyktingsituationen i Europa. Eller som Per Svensson uttryckte det i en ledare i DN häromdagen. ”På Ylva Johansson ankommer det nu att vrida migrationsvapnet ur populisternas händer.”
Här kan våra svenska forskare bidra med flervetenskapligt baserad kunskap för att hitta nya lösningar. Exempelvis kan Malmö universitets forskningscentrum MIM, Malmö Institute for Studies of Migration bidra med ny kunskap om bland annat migration och mobilitet, integration av immigranter och utbildning, medborgarskap och välfärd.
Programmet för Nordic University Days var välorganiserat av våra nordiska kontor i Bryssel som tillsammans med ländernas nationella förbund såg till att vi fick träffa nyckelpersoner som är särskilt insatta i frågor som rör forskning, innovation och högre utbildning.
Den mest angelägna frågan var att avsätta mer medel till Forskning och Innovation i det nya programmet Horizon Europe som avlöser Horizon 2020. Den avgående Kommissionären för Research, Science and Innovation, Carlos Moedas från Portugal, klargjorde att intresset för dessa frågor i Parlamentet är svalt just nu. Vi, universitetsledningar, behöver därför bli mer aktiva att argumentera för vikten av forskning och innovation bland politikerna i våra nordiska länder, på hemmaplan och i Bryssel.
Vid en frukost med de nordiska EU-parlamentarikerna förde vi upp betydelsen av forskning, innovation och högre utbildning för en hållbar utveckling i Europa. Jag talade med Helene Fritzon (s) som har ett stort engagemang i dessa frågor liksom i jämställdhetsfrågorna som behöver lyftas inom EU.
En annan hyperaktuell fråga under Nordic University Days var konsekvenserna av Brexit. Vi rektorer betonade vikten av att inte sätta upp hinder för forskningssamarbeten med brittiska universitet. Vad jag förstod har EU planerat att hantera olika scenarios vid ett brittiskt utträde.
Jag fick äran att moderera mötet med Carlos Moedas som nu avgår som kommissionär. Vi tackade för hans insatser att placera frågor rörande forskning och innovation på EU-kartan och förbereda för Horizon Europe. Enligt Moedas är den nyutnämnda kommissionären för forskning och högre utbildning, Mariya Gabriel, från Bulgarien, ”excellent” och har ett stort intresse för vetenskap. Tidigare arbetade hon som kommissionär med ansvar för digital ekonomi.
Mariya Gabriel kommer att ha ansvar för såväl DG RTD (forskning) som DG EAC (utbildning) . Det är första gången som en och samma EU-kommissionär har ansvar för hela kunskapstriangeln. Äntligen!
Vikten av att stärka sambandet mellan utbildning och forskning var något vi lyfte vid ett flertal tillfällen liksom betydelsen av högkvalitativ flervetenskaplig forskning som även innefattar samhällsvetenskap och humaniora, ett av Malmö universitets styrkeområden. Inom Malmö universitets innovationssystem har vi särskilt fokus på Social innovation som ligger helt rätt i tiden. Här kan Sverige göra skillnad……………
Det var även mycket givande att vi nordiska rektorer och vicerektorer fick lära känna varandra bättre i Bryssel. Det är nödvändigt för att kraftsamla i våra gemensamma EU-frågor. Det är än viktigare nu på grund av Brexit. Vi måste hävda Europas viktiga globala roll inom högre utbildning och forskning i relation till USA och Kina.
Inte minst forskning kring demokratifrågor och vikten av att alla universitet kan och ska värna om de akademiska värdena och ett demokratiskt samhälle var också uppe till diskussion. Vi behöver stödja våra rektorskollegor i alla europeiska länder men även globalt.
Kerstin Tham, rektor Malmö universitet
