Lärosätena måste bli bättre på att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap. Vi måste också hitta nya sätt att få politiker att använda sig av lärosätenas forskning så att politiska beslut är och blir kunskapsbaserade. Vi behöver även använda digitaliseringens möjligheter för att samla, analysera och dela forskningsresultat. AI och hållbarhetsfrågorna måste också ha en mer framskjuten plats framöver. Det är några av mina reflektioner från Almedalen 2019.
Visby var lugnare, mer avslappnat och hade fokus på viktiga samhällsfrågor 2019. Almedalsveckan är en världsunik och öppen samverkansarena. I år var det mindre inriktat på politik än förra året, vilket var riktigt bra. Akademin har fått ett större utrymme och kunde visa och delta i diskussioner om ett öppet vetenskapssamhälle.
Lärosätena behöver dock bli bättre på att göra vår forskningsbaserade kunskap tillgänglig. Detta diskuterades livligt vid ett flertal seminarier som jag deltog i. Ett sätt är att involvera och forska tillsammans med medborgarna och andra samhällsaktörer, vilket Malmö universitet gör. Ett exempel är projektet Jämlik Hälsa – Hälsopromotion i Lindängen som involverar medborgarna och andra samhällsaktörer.
Vi behöver dock hitta nya former att tillgängliggöra kunskapen så att våra politiker fattar kunskapsbaserade beslut i viktiga framtidsfrågor. Detta var något jag även lyfte vid ett seminarium som anordnades av Vetenskap och allmänhet: Demokratisera forskningen – till varje pris?
Vi behöver även använda digitaliseringens möjligheter för att samla, analysera och dela forskningsdata och forskningsresultat. Malmö universitet bör intensifiera arbetet med öppen publicering och delning av forskningsdata om vi ska kunna nå upp till våra mål att dela vår kunskap på bästa sätt.
Universitetsbiblioteket gör ett mycket viktigt arbete inom detta men vi behöver nu involvera forskarna i högre grad. EU:s nya initiativ ”Horizon Europe Missions” syftar till att bidra till en hållbar förändring i medborgarnas vardagsliv. Om vi som universitet vill vara delaktiga i denna utveckling bör vi forskare sätta oss in digitaliseringens möjligheter och genom öppen vetenskap bidra till en positiv samhällspåverkan.
En röd tråd genom seminarierna i Almedalen var olika aspekter av AI (artificiell intelligens) kopplat till viktiga samhällsfrågor. Forskning om AI var även framträdande vid vårt lyckade seminarium i Öresundshuset tillsammans med Lunds universitet: Hur vet du det? Hur kan du spetsa ditt kritiska tänkande? Sex av universitetens forskare presenterade sin forskning på två minuter var. Därefter ledde Johan Wester en rolig frågesport med mer eller mindre omöjliga frågor. Det var tydligt att vi tyvärr inte var tillräckligt kunniga och kritiska för att kunna svara på dessa frågor. En av Malmö universitets forskare, Jacob Svensson presenterade sin forskning som kopplar samman AI och humaniora genom att bland annat applicera ett filosofiskt perspektiv för att studera AI. Detta känns angeläget i tider då vi verkar tro att AI kan lösa alla problem i världen.
Avslutningsvis; Det viktiga är att våra studenter utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. De ska rustas till att bli kritiska samhällsmedborgare och agenter som kan förändra samhället för att möta framtiden på bästa sätt. Det är särskilt angeläget och kanske den viktigaste uppgiften just nu, vilket diskuterades flitigt på olika Almedalsseminarier. De globala hållbarhetsmålen är något som alla studenter ska ges möjlighet att aktivt arbeta med. Nu börjar det bli bråttom att, genom kunskap och handling, uppnå målen i Agenda 2030.
Sammantaget så var det öppna universitetets viktiga roll i samhället, AI och hållbarhetsfrågorna något som särskilt diskuterades under årets Almedalsvecka.
Jag känner mig mycket nöjd med Malmö universitets bidrag! Men det har också väckt funderingar över vad vi måste bli bättre på!
Ha en finfin semester!
Kerstin Tham, rektor
