Kategorier
Jämställdhet

“Risk för att jämställdheten minskar inom akademin

I dag är det internationella kvinnodagen och det är ett bra tillfälle att reflektera kring hur det ser ut med jämställdheten inom utbildning och forskning såväl i Sverige som i andra länder.

I Malmö universitets årsredovisning för 2022 görs en jämförelse under de fem senaste åren och vi kan konstatera att det går framåt med den (kvantitativa) jämställdheten efter doktorsexamen vid Malmö universitet. Årsredovisningen visar att 59% av nya doktorer, 52% av disputerade lärare, 51% av docenter och 38% av professorer var kvinnor år 2022.

Tyvärr är andelen kvinnliga professorer fortfarande för låg (38%) och särskilt om vi jämför med andelen kvinnor bland våra studenter som är 68%. Jämför vi oss med andra svenska lärosäten 2022 så är det tre andra lärosäten som har en högre andel kvinnliga professorer; Mälardalens universitet (44%), Göteborgs universitet (39%) och Stockholms universitet (39%).

Just nu finns det många orosmoln i världen och vi har nyligen kommit ur en långvarig pandemi som har påverkat barns och vuxnas skola och utbildning men även universitetslärares undervisning, forskning och akademiska karriärmöjligheter.

Det pågår en mängd forskningsstudier i olika länder om konsekvenserna av pandemin för barns och ungas studier och det har publicerats många studier om risken för minskad jämställdhet i akademin på grund av pandemin. I samband med pandemin har många universitetslärare upplevt undervisningen som mer krävande och otillfredsställande än före pandemin. Många kvinnliga akademiker i länder som har varit helt nedstängda har även tagit ett större ansvar för sina hemmavarande barns skolgång och hushållsarbetet i hemmet. Det saknas fortfarande longitudinella studier om konsekvenser av pandemin avseende jämställdhet och akademiska karriärvägar.

Det finns även forskning som syftar till att förstå varför kvinnors karriärmöjligheter inom akademin fortfarande är mindre än mäns. Sara Kalm är universitetslektor vid Lunds universitet och har studerat vilka som utför det akademiska hushållsarbetet och hur det blir så. För några år sedan publicerades också en stor studie av Guarino och Borden (2017) som innefattade data från mer än 140 amerikanska universitetsinstitutioner. Studien visade att kvinnor i genomsnitt utför långt mer service än män och slutsatsen var att akademiskt hushållsarbete är en viktig faktor för att förklara skillnader i meritering och icke jämställda förhållanden inom akademin.

Baserat på de pågående pandemirelaterade studierna som visar att det finns en risk för att jämställdheten minskar inom akademin och de tidigare studierna om det akademiska hushållsarbetet behöver vi rektorer vara uppmärksamma på den fortsatta utvecklingen av jämställdheten vid våra lärosäten efter pandemin. Vi kan inte slappna av och sitta och vänta på att vi snart har en jämställd akademi.

Sverige har kommit långt med jämställdheten vid universitet och högskolor men vi kan inte ta den för given och vi har en viktig roll att visa vägen för andra länder som ligger långt efter Sverige när det till exempel handlar om andelen kvinnliga rektorer i länder inom EU. Jag är själv engagerad som styrelseledamot i European Women Rectors Association och många av mina kvinnliga rektorskollegor i andra europeiska länder är mycket bekymrade över konsekvenserna av pandemin för jämställdheten inom akademin. Andelen kvinnliga rektorer är mycket låg i flera europeiska länder så det är bara att fortsätta arbeta för att höja andelen kvinnliga professorer och rektorer vid våra universitet inom EU.

Avslutningsvis måste jag lyfta de ökade socioekonomiska klyftorna i världen efter pandemin och till följd av krig och naturkatastrofer som riskerar ge ytterligare konsekvenser för jämställdheten och flickors och kvinnors möjligheter att utbilda sig. Ett skrämmande exempel är situationen i Afghanistan där mänskliga rättigheter kränks och kvinnor inte längre har möjligheter att studera på universitet.

Orosmolnen är så stora nu så det finns en risk att vi blir handlingsförlamade när det gäller jämställdhetsfrågorna inom akademin. Men i dystra tider brukar jag läsa visionen för Malmö universitet som ger mig styrka att se våra möjligheter att bidra till ett mer hållbart och jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft.

Tillsammans med våra studenter kan vi förändra världen!

Kategorier
Forskning Hållbarhet Samverkan

“Vi får inte tappa styrfart efter #metoo”

Det gäller att hitta nya former för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet vid våra lärosäten. Det nationella forsknings- och samverkansprogram som initierats och drivs av KI, KTH och Malmö universitet gemensamt är bara en början.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald

“Vi siktar mot första plats i jämställdhetsrankingen”

Jag som rektor har ett särskilt ansvar att driva jämställdhetsfrågorna på Malmö universitet. Det är bekymmersamt att akademiska miljöer fortfarande är ojämställda och att så lite hänt under de 25 år jag varit i akademin. Allbright har publicerat en viktig rapport och jag ställer mig bakom de fem steg för meritokrati och jämställdhet som rekommenderas i rapporten.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Internationalisering Samverkan

Universitetet behövs mer än någonsin

Den 31 augusti firar vi att vi efter 20 år blivit universitet. Alla hälsas varmt välkomna! Det är viktigare än någonsin att värna våra akademiska värden och vara en kritisk röst i samhället då det råder stor politisk osäkerhet i Sverige och i världen.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald

“Vi har mycket att ta tag i efter medarbetarundersökningen”

Malmö universitet har nu fått resultatet från vår medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var sammanlagt 82 procent, vilket jag som rektor för lärosätet tycker är bra då det förstärker undersökningens tillförlitlighet.

Kategorier
Forskning Hållbarhet Mångfald Samverkan

Efter metoo – lärosätena har en viktig roll

En av vårens viktigaste konferenser var den om lärosätenas roll i förhållande till metoo. Konferensen arrangerades av  Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i Stockholm i slutet av maj. Våra svenska lärosäten har en betydelsefull roll i det fortsatta arbetet med att förebygga sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.