Malmö högskola har historiskt sett varit framgångsrikt med breddad rekrytering till högre utbildning. När vi nu blivit Malmö universitet måste vi ta ytterligare steg för att se till att unga människor från alla socioekonomiska grupper ser högre utbildning som ett alternativ. Som lärosäte har vi en viktig roll i arbetet med att motverka social snedrekrytering till högskolor och universitet. Vi måste se till att fler av de som väljer att studera hos oss ges förutsättningar att lyckas med sina studier.
Breddad rekrytering handlar om att väcka intresse för högre studier bland nya grupper, medan breddat deltagande är en fråga om att göra det möjligt för alla studenter att lyckas med sina studier. Jag kan bara instämma med min kollega Cecilia Christersson, som för några veckor sedan skrev att breddad rekrytering och breddat deltagande finns i vårt lärosätes DNA.
Det återstår mycket arbete för att fler ska klara övergången till högre studier. Vi följer därför med stort intresse förslaget om en ny förordning om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning med syftet att skapa sömlösa övergångar till högre studier. Framöver behöver vi som lärosäte analysera och förbättra övergången till högre studier genom exempelvis överbryggande kurser, validering av reell kompetens och alternativa urvalsprinciper.
Breddat deltagande är vid det här laget ett välkänt begrepp bland de flesta universitetslärare och handlar om de strategier som vi använder oss av för att antagna studenter ska få bra förutsättningar att nå målen i utbildningen. Många lärare har vidareutvecklat arbetet med att möta våra studenter där de är, men tyvärr räcker resurserna inte till för de stora utmaningar vi har. Vårt lärosäte har ett stort ansvar för att bredda deltagandet och detta är något som måste avspeglas i resurstilldelningen.
Resurstilldelningen inom de flesta utbildningsområden har minskat drastiskt de senaste 20 åren, vilket innebär att resurserna för handledning, lärarledd tid i sal och feedback i samband med examination har urholkats.
Tilldelningen tar heller inte hänsyn till studentpopulationens sammansättning. Heterogena studentgrupper är ofta mer resurskrävande, eftersom det ställer krav på flexibla och mer individanpassade strategier för att möta studenters behov.
Därför hoppas jag att den pågående Styr- och resursutredningen (STRUT) inser hur stort behovet är av mer resurser för att vi ska kunna anpassa utbildningarna till en mera heterogen studentgrupp. Men lärosätena kan göra mycket mer. Det krävs satsningar på forskning och utveckling inom högskolepedagogik, med särskilt fokus på arbete inom heterogena studiegrupper. Vi behöver dessutom intensifiera arbetet med att utbilda medarbetare och studenter i frågor om diskriminering, likabehandling och människors villkor i samhället och yrkeslivet, lokalt såväl som globalt.
Det finns gott om goda exempel på breddat deltagande i vår egen verksamhet. Sedan 2013 följer vi studenterna enligt arbetsmetodiken i ”Trackit”-projektet, från nyantagna till utexaminerad alumn. Med hjälp av olika insatser arbetar vi för att fånga upp studenter som visar svårigheter att ”knäcka koden” till akademiska studier.
Just nu arbetar vi för att skapa bättre förutsättningar att utveckla pedagogiska metoder och forska kring lärosätets arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. Min förhoppning är att vi framöver ska kunna erbjuda en akademisk introduktion och progression värd namnet för alla universitetets studenter. Det är då vi kan prata om breddat deltagande på allvar!
