Kategorier
Forskning Internationalisering Mångfald

Så stärks internationalisering i högre utbildning

Regeringens utredare kom i slutet av januari med ett delbetänkande för att stärka  internationalisering i högre utbildning. Det rimmar väl med Malmö universitets strategi 2018-2022 och lärosätets ambitioner kring internationalisering. Däremot finns inte mycket i delbetänkandet för att öka möjligheterna till internationella erfarenheten för de som vanligen inte tar sig utomlands. Mobiliteten är för låg bland våra studenter och problemet är särskilt tydligt för våra professionsutbildningar. Men vi behöver även intensifiera internationaliseringsarbetet på en mängd andra områden för att bli ett globalt rustat universitet.

Hur rusta studenter att verka i internationella och interkulturella sammanhang?

”Den samlade internationella verksamheten vid respektive högskola ska bidra till stärkt kvalitet av utbildning och forskning och nationellt och globalt till sådan hållbar utveckling som högskolorna ska främja.” Så lyder förslaget till lagtext i regeringens utredning om ökad internationalisering av universitet och högskolor. . Utredning föreslår också ett tillägg som kopplar  betydelsen av att  de förmågor som studenterna ska utveckla även ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.

Lärosätena har en angelägen uppgift att utbilda för en global arbetsmarknad och genom utbildning och forskning kunna möta globala utmaningar. Vi behöver fundera vidare på vilket sätt internationalisering bidrar till kvalitet och hur vi främjar våra studenters förmågor att verka i internationella och interkulturella sammanhang.

Självklart var delbetänkandet en av huvudpunkterna då Malmö universitets Strategiska råd för globalt engagemang och internationalisering träffades senast. Rådet kunde  konstatera att Malmö universitets strategi 2018-2022 speglas väl i delbetänkandets målformuleringar och vikten av ett sammanhållet arbetssätt i hela verksamheten.

Globalisering ökar konkurrensen

Sverige tar idag emot knappt en procent av världens internationellt mobila studenter och producerar drygt en procent av världens forskningspublikationer. Med ökad globalisering ökar konkurrensen om forskare, studenter och resurser från andra länder. Detta ställer krav på att lärosäten i Sverige, också måste skärpa sin förmåga att ta emot utländsk kompetens och för att säkra kommande kompetensförsörjningen inom akademin. Sverige ska bli attraktivt som kunskapsnation.

Under internatet lyftes att Malmö universitet vidareutvecklar kortare utbytesmöjligheter, skapar möjligheter för praktik och kontakter med både näringsliv och civilorganisationer utomlands, knyter forskningskontakter till utbildningsmoment, skapar virtuella samarbeten och stödjer utveckling av gemensamma program med utländska lärosäten.

Rådet ser det som särskilt viktigt att uppföljningen av internationalisering vidgas till att inte enbart omfatta kvantitativa nyckeltal som i begränsad omfattning genomförs i Ladok 3. Internationaliseringsarbetet behöver beforskas och vi behöver hitta sätt att mäta effekter för att få ökad förståelse av hur studenter påverkas och utvecklas vid olika utlandsaktiviteter.

Internationalisation at home

Utöver tydligare och bredare möjligheter för våra studenter behöver vi ge stöd till våra lärare. Detta för att de ska kunna arbeta med utveckling av internationalisering i  utbildningarna och stärka utvecklingen av internationalisering på hemmaplan. År 2003 myntade Bengt Nilsson på Malmö högskola begreppet Internationalisation at home och vi ser nu ett starkt behov av att tydliggöra vad det står för idag.

Strategiska medel har avsatts för att stödja AKL, Akademiskt lärarskap, att utveckla dels en seminarieserie och dels en kurs till stöd för lärares arbete med globalt engagemang och internationalisering. Vi behöver säkerställa att alla våra medarbetare känner sig säkra på att undervisa på engelska. Uppmuntran att delta på internationella konferenser och att presentera på engelska är en väg för att stärka våra medarbetarbetare. Utöver det pedagogiska stödet behövs stöd för att säkerställa att våra doktorander under sin utbildning får arbeta i en internationell forskarmiljö och möjlighet att bygga nätverk inför framtiden.

Den 15 februari går ansökningstiden ut för att söka stimulansmedel för att utveckla internationalisering vid Malmö universitet. Vi ser fram emot att få in många kreativa ansökningar!

Cecilia Christersson, vicerektor

Av Cecilia Christersson

Cecilia Christersson - Vicerektor/Universitetslektor/Övertandläkare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *