Breddad rekrytering och breddat deltagande är en del av vårt lärosätes DNA. Det handlar om att attrahera grupper från studieovana miljöer samtidigt som vi tar ansvar för att dessa grupper också klarar sina studier. Vid Malmö universitet ser vi utbildning som en viktig beståndsdel för individers möjlighet till egen personlig utveckling men också god samhällsutveckling. Genom vårt mångåriga engagemang har vi idag en stor mångfald på Malmö universitet. Men räcker det? Hur ser utmaningarna ut?
Tillgång till högre utbildning är viktigt ur demokrati- och jämställdhetssynpunkt. Och det svenska utbildningssystemet ger goda förutsättningar att spegla samhällets mångfald i alla våra utbildningar. Breddat deltagande har visat sig bidra med nya kunskapsperspektiv som höjer kvaliteten i högre utbildning.
Genom vårt mångåriga rekryteringsarbete med att minska social snedrekrytering har Malmö universitet idag en sammansättning av studenter där två tredjedelar är första generationens akademiker och en tredjedel har utländsk bakgrund. Vi arbetar också aktivt för att inkludera studenter med funktionsnedsättning och hitta metoder för att bryta könsbundna studieval särskilt inom vissa professionsutbildningar. Eftersom jag ansvarar för vårt arbete med att stärka den breddade rekryteringen följer jag utvecklingen inom området och kan konstatera att det finns en hel del kvar att göra.
Malmö universitet har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med Malmö stad – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (MUVAH) – där vi långsiktigt arbetar för att öka kunskapen om vilka gemensamma insatser som bidrar till att öka ungdomars övergångar mellan olika utbildningsnivåer – från grundskola till gymnasium till eftergymnasial utbildning. I en kartläggning som gjorts inom MUVAH kan vi konstatera att det i första hand är pojkar som faller ifrån i utbildningsövergångarna. Här behövs långsiktiga riktade gemensamma insatser som sätts in i tidiga åldrar – helst redan i förskolan.
I Skåne finns även ett geografiskt perspektiv som är väldigt tydligt vad gäller snedrekrytering till högre utbildning där alla lärosäten i regionen vill ta ett större ansvar. Fram till för ett par år sedan var det i första hand från den nordöstra delen av Skåne där det var en lägre andel som fortsatte till högre utbildning. Nu kan vi se att detta gäller för hela östra Skåne. Region Skåne kan göra stora insatser tillsammans med lärosätena. Gemensamt kan vi ge förberedande utbildningar inom exempelvis studieteknik, akademiskt skrivande, och introduktion till svenska och engelska, på särskilt utvalda platser i denna region. För att lärosätena ska klara av att ta sig an detta uppdrag krävs det att vi får mer resurser.
Under lång tid har det varit ganska tyst när det gäller lärosätenas roll i livslångt lärande. Utbildningssystemet har fokuserat på att erbjuda program vilket har inneburit att antalet fristående kurser minskat. Här behövs en diskussion kring hur lärosätena kan tillmötesgå behovet av flexibla akademiska fortbildningar genom kurser och hur vi tar fram alternativa vägar och antagningsregler inom högre utbildning. Av största vikt är att se över vilka forskningsbaserade metoder vi använder i vuxnas lärande inom högre utbildning och hur dessa kan utvecklas i förhållande till studerandes behov.
Vår region tog under flyktingtillströmningen 2015 emot ett stort antal flyktingar. Till skillnad från tidigare omgångar av stor flyktinginvandring hade många av flyktingarna eftergymnasial utbildning och vårt system genomgick ett test vad gäller flexibilitet och validering av utländsk utbildning. Samarbetet mellan Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Migrationsverket, näringslivet, idéburna organisationer och lärosätena har gett oss många lärdomar om hur vi tillsammans kan bidra till att individer med utbildning från andra länder mer effektivt kan integreras både inom akademin och i arbetslivet.
Cecilia Christersson, vicerektor for globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande
