Denna vecka har det verkligen märkts att vi tagit steget in i att vara ett universitet. I tisdags var vi värdar för ett av regeringens seminarier om forskningspropositionen och dess breda samhällsfrågor.
Ämnet var – ”inkluderande och hållbara samhällen” och det rönte stort intresse med deltagare från andra lärosäten, tunga samhällsaktörer och ministern för högre utbildning och forskning. Värt att notera är att Helene Hellmark Knutsson så tydligt betonar att Malmö universitet förväntas utveckla sin särart och hon uppmuntrar oss att fortsätta utstaka vår egen väg som ett modernt och urbant lärosäte.
Grundläggande frågor om vår tid
Själva talet om att inkludera och skapa långsiktigt hållbara lösningar säger något grundläggande om vår tid – en tid många uppfattar som motsatsen – ohållbar och exkluderande. Med ett ”vi”, som nu alltmer måste förstås som ETT globalt pluralis, ställer helt nya krav och utmaningar på våra nationalstater.
Pockande frågor om trygghet, tillhörighet, säkerhet, tillit och framtidstro illustrerar vad många forskare betecknar som ovisshetens tidsepok. Håller gamla lösningar? Hur kan forskning bidra till att skapa långsiktiga och demokratiska ordningar? Tisdagens seminarium illustrerade att strävan att främja inkluderande och hållbara samhällen inrymmer komplexitet och konfliktytor. Det kräver breda förståelseperspektiv och ödmjukhet inför många framtidsfrågor.
Göran Therborn på Knowledge for change
Detta blev inte minst tydligt när Göran Therborn, professor emeritus i sociologi, föreläste inför en fullsatt aula i Knowledge for Change-serien. Med akademisk tyngd och närmast encyklopediskt betraktelsesätt satte han fingret på flera ömma punkter i dagens samhälle; grasserande inkomstklyftor och kunskapsekonomins avigsidor. Särskilt belystes social dynamik och olika vetenskapstraditioners närmande till städernas utveckling. Therborn avslutade med att avråda från provinsialism och att se Malmö universitets roll i ett större globalt sammanhang.
Tapio Salonen, Vicerektor
