Vi riskerar glömma bort hur vi skapar kreativitet och nytänkande i våra egna organisationer, då vi fokuserar mycket på att bli innovativa ihop med andra aktörer. Universiteten ska producera empirisk kunskap, men också bidra till att den kan komma till användning i samhället och samtidigt vara en kritisk röst.
Jag som rektor har ett särskilt ansvar att driva jämställdhetsfrågorna på Malmö universitet. Det är bekymmersamt att akademiska miljöer fortfarande är ojämställda och att så lite hänt under de 25 år jag varit i akademin. Allbright har publicerat en viktig rapport och jag ställer mig bakom de fem steg för meritokrati och jämställdhet som rekommenderas i rapporten.
Det råder stor samsyn om att internationaliseringsarbetet måste involvera alla – studenter, lärare och medarbetare och vara en integrerad del av utbildning, forskning och samverkan. Det framkom när Rådet för globalt engagemang möttes i förra veckan.
En internationell undersökning visar intressanta jämförelser mellan länder. Den tar upp vilka våra studenter är, hur lång tid det tar för examen, och vilka resurser vi lägger på högre utbildning.
Malmö universitet vill och kan göra skillnad för att bredda rekrytering och deltagande i högre utbildning. Frågan är vad vi kan göra ytterligare?
Sveriges lärosäten är viktiga aktörer för att genom kunskap bidra till att lösa samhällets utmaningar, vilket vi kan göra genom att tillhandahålla utbildning och forskning med hög kvalitet. Det är förstås viktigt att vi lyssnar till synpunkter från beslutsfattare och omgivande samhälle. Men viktigast för att nå en hög akademisk kvalitet är att vi får förutsättningar att forma en verksamhet byggt på de grundläggande akademiska värdena.
I höst startar Malmö, Roskilde och Tromsö universitet tillsammans ett nytt mastersprogram: Nordic Urban Planning Studies. Programmet är framtaget för att möta olika samhällsaktörers behov vad gäller urbaniseringens utmaningar. En av dessa är att planera för mer hållbara städer.
Samtidigt ställer jag mig frågan varför kunskapsutvecklingen inom just hållbarhet och klimat har så svårt att leda till kloka politiska och ekonomiska beslut och åtgärder?